Finländsk debatt: Är offentligt stöd nödvändigt för närtågstrafiken?

Rälsbussar är dieseldrivna tåg som är utformade för att användas på järnvägssträckor som saknar elektrifiering och där elektriska motorvagnar inte kan trafikera. Dessa rälsbussar har tillverkats av den tjeckiska tillverkaren ČKD Vagonka. Deras topphastighet ligger på 120 km/h. Foto: VR

I en het debatt i Finland diskuteras frågan huruvida närtågstrafiken kan drivas utan offentligt stöd. Transport- och kommunikationsverket Traficom och det nystartade bolaget Suomen Lähijunat Oy står på helt olika sidor i denna fråga.

Suomen Lähijunat Oy har nyligen meddelat att de planerar att starta närtågstrafik runt om i Finland. De har redan köpt 11 tåg från VR och utforskat potentialen på upp till 20 olika järnvägssträckor.

Biljettintäckter inte nog

Traficom välkomnar den nya aktören på järnvägsmarknaden men påpekar att närtågstrafiken traditionellt sett kräver offentligt stöd. Pipsa Eklund, chef för trafiksystemtjänster på Traficom, menar att deras undersökningar tyder på att närtågstrafiken inte är lönsam om den enbart baseras på biljettintäkter.

Å andra sidan förkastar Suomen Lähijunat Oy:s VD Antero Alku, med lång erfarenhet inom spårtrafik, Traficoms beräkningar och metod. Alku anser att Traficoms analys ger en felaktig bild av hur människor rör sig och att närtågstrafiken kan vara kostnadseffektiv.

Kommunerna bär kostnaderna

Alku jämför närtågstrafiken med busstrafik och framhäver att tågen är mer kostnadseffektiva ur tre aspekter: personal, passagerarkapacitet och energi- samt underhållskostnader. Han är besviken på att Traficom inte verkar stödja närtågstrafiken och framhåller att kommunerna, som huvudsakliga beställare av tjänsten, kommer att bära en del av kostnaderna.

Enligt Traficom behövs subventioner för alla rutter, även på de mest trafikerade sträckorna. Eklund betonar att även om vissa rutter har visat sig vara mer lönsamma efter uppdateringar av studien, är offentligt stöd fortfarande nödvändigt.

Debatten om närtågstrafikens framtid i Finland fortsätter, med fokus på huruvida den kan drivas utan omfattande offentligt stöd och vilken roll kommunerna kommer att spela i finansieringen av dessa tjänster.

Källa: Yle Uutiset