Bangårdarna är själva navet som våra godstransporter kretsar kring. Här läggs också grunden för punktlighet, går något snett märks det direkt. Ett TTT-projekt tittar därför på hur kvalitetsarbetet kan ensas för att öka både punktlighet och säkerhet.
– Det går inte överskatta vikten av en hög och pålitlig punktlighet för att transportköpare över tid ska välja järnvägslösningar för sina produkter. Och det är ju det vi alla järnvägare vill, att fler ska välja järnvägen - inte bara av miljöskäl utan för att det också ses om en garant för att gods kommer fram punktligt!
Så svarar projektledaren Peter Hysing från Green Cargo på frågan om varför det behövs ett TTT-projekt med fokus på bangårdarna i Malmö, Ånge och Hallsberg. Projektet ska resultera i ett förslag på en metod för hur ett systematiskt och synkat punktlighetsarbete över organisationsgränser på bangårdarna kan etableras.
Jobbar på man samma sätt på bangårdarna idag?
– Till viss del är det rätt likartat men vissa förutsättningar varierar väldigt så det är inte helt enkelt att köra copy/paste rakt av. Malmö är till exempel en säckbangård vilket gör att flödet ser annorlunda ut än för Hallsberg rangerbangård som har en annan struktur med infartsgrupp, riktningsgrupp och utfartsgrupp med förbindelse åt alla fyra väderstrecken. Men jag noterade tidigt att det finns bra erfarenheter från varje plats att dela med sig av. Så kunskapsöverföring mellan bangårdarna är också något vi måste få igång på ett mer strukturerat vis.
Vilka parter deltar i projektet?
– I själva arbetsgrupperna så är förutom Trafikverket samtliga järnvägsföretag och terminaloperatörer representerade. Vi har dessutom Tågföretagen med i vår styrgrupp. Under hösten har våra möten haft en mycket god uppslutning, vilket jag tolkar som att man ”på golvet” känner att vi i projektet tillför något bra och efterfrågat – alla deltagare har också varit konstruktiva och engagerade.
Finns det andra vinster än punktlighet med ett gemensamt kvalitetsarbete?
– Definitivt, jag övertygad om att vi bidrar till en förbättrad arbetsmiljö för alla inblandade genom att konsekvent analysera och rätta till brister. Även om säkerheten redan omfattas av rigorösa rutiner och ramverk så tror jag att vi med en stabil punktlighet kan lägga grund för en ännu bättre säkerhet.
Hur långt har ni hunnit i projektet, hur ser tidplanen ut och vad har ni för kommande milstolpar?
– Vi blev lite försenade i starten då vi hade svårt att få loss deltagare från alla inblandade. Nu ska vi ha ett till möte innan jul och sedan blir det en del hemarbete innan vi möts i januari igenom och har ytterligare några tillfällen inbokade. Den 14 maj nästa år är tanken att vi ska kunna presentera våra förslag.
Kan du ge exempel på en konkret fråga som ni driver i projektet just nu?
– I nuläget handlar det om att vi måste bli helt säkra på att vi ringat in grundorsakerna till de problem som finns så att vi dels kan värdera rätt åtgärder, dels säkerställa effekten av dem. Vi har naturligtvis redan gjort ett flertal analyser, men dessa har spretat rätt rejält. Så det här är ett område där jag känner att vi behöver bli mer stringenta och likformade för att snabbare uppnå de effekter vi vill.
Hur kommer projektet följas upp?
– Projektet syftar till att skapa förutsättningar, så det går inte att följa upp så mycket mer än med ett JA eller NEJ. Antingen lyckas vi leverera förutsättningar för en fungerande metod, eller inte! I projektet så ingår därför att vi löpande ska implementera och testa det vi kommer fram till. Vi får ju absolut inte ta fram en metod som blir övermäktig utan alla måste ju känna att metoderna och verktygen bidrar på ett positivt sätt. Och här tror jag att det kan bli viktigt med en utbildning i någon form i syfte att skapa en någorlunda gemensam plattform att utgå ifrån.
