Med växande städer och ökat miljömedvetande har spårvägen blivit het, efter att under decennier ha blivit omkörd av bilen.
– Vår första utmaning är att få farbröder i min ålder att åka kollektivt. Vår andra är att se till att trafiken blir miljövänlig, sa Spårvagnsstädernas och tillika SL:s ordförande Christer G Wennerholm när han invigde årsmöteskonferensen 2013.
Wennerholm kommenterade också beteckningen lobbyorganisation som ibland används om Spårvagnsstäderna.
– Det är inte så konstigt att kommuner och kollektivtrafikmyndigheter som vill bygga ut spårvägar samarbetar och lär av andra i branschen. Så gör man också på andra områden, framhöll han.
Årsmöteskonferensen hölls i Uppsala den 7-8 mars. Spåvagnsstädernas nya kommunikationschef, Anna-Karin Johansson presenterade sig på scenen och berättade att man numera kan följa organisationen på Twitter under namnet @sparvag.
Kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M) hälsade alla välkomna till den gamla universitetsstaden, som med sina över 200 000 invånare nu räknas som Sveriges fjärde storstad.
– Vi står inför utmaningen att bygga fler bostäder och förbättra infrastrukturen. Med en förväntad befolkningstillväxt på 50 000 personer de kommande åren är det mycket intressant för oss att studera och analysera spårväg, sa han.
Rudolf Antoni, som är biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna, inledde konferensen med att prata om vad som gör en stad attraktiv.
– Staden är en mötesplats och en arena för upplevelser där kunskap, kreativitet och kultur är centrala begrepp. Människor flyttar till städer för att de vill bo där det finns nätverk, mångfald och tolerans. Jobb och tillväxt följer med människorna. Tidigare satsade städer på att locka till sig arbetsplatser, men nu är det viktigare att locka till sig de kreativa människor som skapar jobben, sa han.
Vad är det då som skapar värdeutveckling i städerna för fastighetsägarna?
– Fastigheter är ju, till skillnad från husen som står på dem, inte flyttbara utan värdeutvecklingen är knuten till den plats där de finns. Och om platsen inte utvecklas kan investeringen i själva fastigheten vara förgäves. Om den omgivande miljön byggs om med torg, gångstråk och spårstationer kan fastigheten gå från C- till A-läge.
Antoni sammanfattade platsens kvaliteter med tre frågor: Vad finns där? Vem finns där? och Vad är på gång?
– Undersökningar visar att det är oattraktivt med mycket biltrafik och att en kritisk gräns går vid 500 meter till närmaste större hållplats. De trender man kan skönja är att vi bygger mer hållbara städer med bilfria zoner, mer digitala stadsmiljöer med exempelvis showrooms för hemsändning av varor samt mer demokratiska städer, sa han och uppmanade städerna att utgå från sina egna, autentiska kvaliteter.
Läs mer om konferensen: sparvagnsstaderna.se
