Nyligen möttes den svenska järnvägsbranschen på Stockholm Waterfront för att delta på Järnvägsdagen. Under en intensiv heldag ventilerades högaktuella frågor och här gavs också flera tillfällen till nätverkande och dialog. Huvudtemat var hur järnvägen kan bidra till 2030-målen.
Det var 5:e året i rad som järnvägsbranschens paraplyorganisationer, Branschföreningen Tågoperatörerna respektive Swedtrain arrangerade Järnvägsdagen. Och det var också dessa branschorganisationers företrädare, Crister Fritzon, ordförande Tågoperatörerna, tillika vd SJ respektive Björn Asplund, ordförande Swedtrain, tillika vd Alstom, som fick hålla i välkomstanförandet. Detta under ledning av moderator Lydia Capoliccio.
- Järnvägsbranschen är en bransch i tillväxt med en ljus framtid, sade Fritzon, som tidigare i år, som första skandinav, valdes till ordförande i CER, Community of European Railway and Infrastructure Companies, den mest betydelsefulla samarbetsorganisationen för järnvägsföretag i Europa. CER har cirka 70 medlemmar, såväl tågoperatörer som infrastrukturförvaltare och andra typer av företag. Svensk medlem i CER är Branschföreningen Tågoperatörerna, BTO, och det är i rollen som ordförande för BTO som Crister Fritzson har valts till ordförande för CER för en period om två år.
Fritzon flankerades av järnvägskollegan Björn Asplund, som också han trodde på en god utveckling för järnvägen och för Swedtrains medlemsföretag. Men han höjde också ett varningens finger om branschens återväxt.
- Vi behöver jobba mycket med kompetensförsörjning och vi behöver locka ungdomarna till branschen, sade Asplund.
Framtidens tåg
Maria Signal Martebo, försäljningschef Alstom Norden, talade på temat: ”Framtidens tåg med ny teknik”
- Järnvägen borde vara en självklar motor för ett fossilfritt och högteknologiskt transportsystem, säger Maria, som dock understryker att järnvägens miljöfördelar bara är en faktor att lyfta fram.
- Tåg är oöverträffat vad gäller kapacitet. På ett tåg ryms lika många resenärer som på sex bussar eller knappt 140 bilar och en buss kommer knappast inom överskådlig framtid att kunna gå i 320 km/h.
Maria lyfte även fram vikten av att, med digitaliseringens möjligheter, skapa det sömlösa resandet - att friktionsfritt kunna resa från dörr-till-dörr utan avbrott. Men för att detta ska kunna realiseras behövs mer samarbete, enligt Maria
- Vi kan inte sitta i stuprör på varje bransch för sig. Det behövs fler transportslagsövergripande samarbeten inom digitalisering och annan teknikutveckling
Maria menar också att framtidens tåg inte bara innebär ökad kapacitet och komfort utan att digitaliseringsboomen också kommer att gynna underhållet av fordon och dess infrastruktur.
Ola Torstensson från Bombardier berättade om utvecklingen inom tågens elektriska drivsystem. Bombardier med samarbetspartners har utvecklat en ny strömriktarteknik som är en del av nästa generation elektriska drivsystem. En viktig komponent i detta är kiselkarbidhalvledare som har en grundläggande förmåga att leda mycket ström och blockera höga spänningar med betydligt mindre förluster.
- Kiselkarbidhalvledare även kallat SIC är en utveckling av halvledarteknologin som sänker energiförlusterna enormt. Fordonen kan bli tystare och mer energieffektiva, säger Ola Torstensson.
Bombardier är involverad i ett projekt med kiselkarbidkomponenter som nu ska testas skarpt i Stockholms tunnelbana, Gröna linjen. Projektet, delfinansierat av Energimyndigheten, drivs i samarbete med Trafikförvaltningen/SL, operatören MTR, RISE Acreo samt KTH.
Shift2Rail
Bo Olsson från Trafikverket berättade om EU:s järnvägsforskningsprogram Shift2Rail. Programmet syftar till att möta EU:s förändrade transportbehov och att främja konkurrenskraften för den europeiska järnvägsindustrin.
- Shift2Rail ska förbättra järnvägens funktionalitet i samhället, sammanfattar Bo Olsson.
En viktig del i programmet handlar om att öka digitaliseringen inom järnvägssektorn för att på så sätt tillhandahålla intelligentare järnvägsfordon. skapa fler resealternativ, högre komfort, bättre kostnadseffektivitet, spårbara leveranser samt förbättrad punktlighet. Det kan till exempel handla om positionering av tåg via satellit, platooning för tåg, ökad användning av radiofunktioner, ökad automatisering med mera.
Digitalisering av tåglägestjänsten
Även Ann-Sofie Granberg, biträdande chef på Trafikverkets avdelning Trafikledning, talade om digitaliseringens möjligheter och potential inom järnvägen. I takt med att allt mer trafik ska rymmas på befintliga spår krävs det samtidigt allt större utrymme för underhåll och utbyggnad. För att möta denna utveckling håller Trafikverket på att utveckla digitala verktyg för att få bättre koll på anläggningen, optimera planeringen samt att få till ett bättre kapacitetsutnyttjande av järnvägen. ”Digitalisering av tåglägestjänsten” är ett exempel som inryms inom Trafikverkets omfattande digitaliseringsprogram som för övrigt även omfattar vägsidan.
Agenda 2030
- Vi vill se oss som en möjliggörare av morgondagens resor och transporter, sade Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, myndigheten med ansvar för regelverk, tillstånd, register och tillsyn. Jonas lade fokus på transportsektorns klimatmål och han poängterade att Sveriges höga ambition om att landet ska vara ledande i genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling skapar en klar färdriktning.
_ 2030-direktivet är en tydlig styrning. Det är en process som innebär en stegvis omställning utav vår samhällsmodell, sade Bjelfvenstam, men underströk samtidigt att transportsektorn i sig rymmer väldigt många målkonflikter, vilket man måste förhålla sig till.
Representant från Sverigeförhandlingen
Catharina Håkansson Boman, förhandlingsperson på Sverigeförhandlingen var på plats på Järnvägsdagen och talade bland annat om de högaktuella höghastighetsbanorna i Sverige, om utbyggnadstakt och om vald hastighet.
- Sverigeförhandlingen menar att höghastighetsjärnvägen ska byggas ut så snabbt som det är fysiskt möjligt och för hastigheter på 320 km/h. Detta för att så snabbt som möjligt få ut nyttorna av denna stora investering. För det är inte förrän vi kopplar ihop regionerna som vi får den regionförstoring som vi alla vill ha. Vi ska kunna ta oss mellan Stockholm och Göteborg på två timmar och från Stockholm till Malmö på 2,5 timme, säger Boman och fortsätter.
- Vi behöver också bygga ut snabbt för att få de största klimatnyttorna. Den absolut största klimatnyttan får man genom att flytta över gods från väg till järnväg. Detta förutsätter att man skapar kapacitet på de gamla stambanorna genom att bygga ut höghastighetsjärnvägen.
Text: Christer Wiik
