Minskat utbud, sänkta biljettpriser och ökad punktlighet. Så kan trafiken på svensk järnväg sammanfattas under pandemiåret 2020, enligt en ny rapport från Transportstyrelsen. Tillsammans med Järnvägsgruppen på KTH har Transportstyrelsen under ett antal år följt utvecklingen av utbud och priser på järnvägslinjer i Sverige. Årets rapport fokuserar på hur denna utveckling påverkats av covid-19-pandemin.
– Pandemin har påverkat resandet i Sverige sedan mars förra året, och gör så än i dag. Över tid har det skett en utveckling mot ett större utbud, snabbare restider och differentierade biljettpriser, vilket bidragit till att tågresande ökat stadigt. Med pandemin vände den uppåtgående utvecklingen, säger Jonathan Sundin, utredare på Transportstyrelsen.
Samtidigt som resandet på järnväg minskade under 2020 skedde också neddragningar i utbudet. Det gäller framför allt den kommersiella fjärrtågs-trafiken. Den regionala tågtrafiken som till största delen bedrivs på samhällsekonomiska grunder har inte påverkats i samma utsträckning, trots minskad efterfrågan.
Förutom färre avgångar har det även skett vissa förändringar vad gäller restider och biljettpriser. I genomsnitt har fjärrtågtrafikens restider förlängts med 11 procent jämfört med 2019.
– Det kan förklaras av att det framförallt var de snabbaste tågen som drogs in. Vad gäller biljettpriserna så sjönk de i samband med att pandemin bröt ut. Sett till hela året kan vi se en differens på drygt 10 procent jämfört med 2019, säger Jonathan Sundin.
Tillsammans har utvecklingen under året lett till att tillgängligheten försämrats. Troligen har det delvis kompenserats av att tågens punktlighet förbättrats. För helåret 2020 uppgick punktligheten till 93,5 procent, vilket är en förbättring med två procentenheter jämfört med 2019.
Det är inte första gången externa händelser får tydlig effekt på människors resmönster. Det skedde bland annat med flygtrafiken efter 11 september 2001 och finanskrisen 2008.
– I efterhand vet vi att dessa nedgångar blev tillfälliga. Men pandemin har orsakat betydligt kraftigare nedgångar. Därför är det relevant att fråga sig huruvida resandet kommer att återgå till det normala när pandemin klingat av, eller om vi kommer fortsätta att resa mindre, säger Jonathan Sundin.