Färre järnvägskilometer per person i Sverige jämfört med andra europeiska länder

Tåg i Stockholm FOTO: CowiI

Mellan 2005 och 2021 minskade antalet järnvägskilometer per invånare i Sverige med 14 procent, trots en befolkningsökning på en miljon människor under samma period. Stockholm, Skåne och Västra Götaland har upplevt den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet i Europa, enligt en rapport från Cowi

COWI har utfört en jämförelse av antalet järnvägskilometer per miljon invånare i europeiska länder. Genom att analysera förändringen av detta mått över tiden (2005-2021) har man kunnat jämföra infrastruktursatsningar mellan olika länder och regioner. Under denna period var Sverige ett av de länder som upplevde den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet, med en minskning på 14 procent.

− Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig. Det är en oroande utveckling eftersom vi vet att investeringar i järnväg spelar en viktig roll för vår tillväxt och för att vi ska kunna nå klimat- och hållbarhetsmål, säger Anders Wiktorson, Vd på COWI i Sverige.  

Rapporten jämför även utvecklingen av järnvägstäthet på regional nivå. Minskningen i Skåne är 17 procent, i Västsverige 19 procent och i Stockholm 24 procent. Stockholmsregionen hamnar på plats 130 av 134 jämförda regioner. Endast två svenska län (Västernorrlands och Jämtlands län) tillhör en region där antalet kilometer järnväg per miljon invånare har ökat.

Vägnätet

Trots Sveriges relativt goda ställning i en europeisk jämförelse av motorvägstäthet har Norra Mellansverige och Stockholmsregionen upplevt betydande minskningar. I Norra Mellansverige har motorvägstätheten minskat med 31 procent, den svagaste utvecklingen bland 117 jämförda regioner. I Stockholmsregionen har minskningen varit 11 procent, vilket är den femte svagaste utvecklingen i jämförelsen.

BNP-mål för infrastrukturinvesteringar

Det finns ett behov av att fastställa ett BNP-mål för infrastrukturinvesteringar. Mellan 2013 och 2022 spenderade Sverige cirka 0,7 procent av BNP på infrastruktur, vilket är lägre än tidigare. Detta resulterade i en investering på 170 miljarder kronor mindre än om 1 procent av BNP hade allokerats till infrastruktur. Under 1960-talet spenderades som mest 4 procent av BNP på infrastruktur, en tid med stora behov av utveckling.

− Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret, säger Anders Wiktorson.