Projekt om kanalprecision för godstrafiken färdigt

TTT vill skapa högre kanalprecision för godståg. Foto: Trafikverket

Slutrapporten för projektet Ökad kanalprecision har överlämnats till TTT:s exekutiva ledning. Förutom medverkan från planering och trafikledning på Trafikverket har järnvägsföretag från både gods- och persontrafiken deltagit. Syftet för projektet har varit att identifiera olika åtgärder som gör det möjligt att uppnå en högre kanalprecision för godståg. Målet är att minst 64 procent av godstågen 2022 körs inom +/- 15 minuter från sin tidtabell, samt att den planerade medelhastigheten är minst 62 kilometer i timmen. Som jämförelse var dessa siffror i T19 44 procent och 56 kilometer i timmen.

Många godståg går före eller långt före sin tidtabell, vilket riskerar att ställa till problem i såväl planeringen som det operativa läget för både järnvägsföretag och trafikledning. Vi har också sett att många godståg planeras med en lägre medelhastighet än den de i verkligheten håller, vilket gör att de ”konsumerar” mer av banans kapacitet än vad som är nödvändigt. Järnvägsföretagen måste då avsätta lok, vagnar och förare för en onödigt lång transporttid vilket gör att produktionen blir dyrare än nödvändigt. Allt detta riskerar så klart att påverka punktligheten, och inte minst järnvägssektorns konkurrenskraft, negativt.

Tåg som ligger långt utanför sina kanaler riskerar att störa annan trafik och utgör på så sätt ett potentiellt punktlighetsproblem för både gods- och persontrafik. Som exempel kan tågledningen tvingas ställa upp ett tidigt tåg på ett mötes- eller förbigångsspår om mottagande bangård inte klarar av att ta emot det före planerad tid. Det innebär i sin tur att vi får ett blockerat spår vilket kan orsaka följdförseningar för andra tåg. 

Man kan dela upp förslagen i rapporrten i tre åtgärdstyper. Den första rör järnvägsföretagen och hur ansökan om kapacitet i den årliga tågplanen kan utvecklas och förbättras. Syftet är att få tågens ansökta avgångstider att bättre stämma överens med den tid de i verkligheten är klara att gå, samt att verklig vikt, hastighet och aktiviteter under väg ligger till grund för konstruktion av tidtabellen. Den andra åtgärdstypen vänder sig mot Trafikverket och har även den visst fokus på tågplaneprocessen, men därutöver föreslås att en kod för störningar orsakade av tidiga tåg införs i uppföljningssystemet.

Utöver detta föreslås dessutom att Trafikverket och godsföretagen genomför en gemensam pilot under 2021 för att testa en alternativ konfliktlösning när ett snabbare tåg ska förbigå ett långsammare godståg på dubbelspår. Åtgärderna får till stor del anses förankrade i och med parternas deltagande i, och godkännande av, projektets arbete och slutsatser. För att så långt som möjligt säkerställa ”verkstad” kommer TTT att hålla ett vakande öga på implementering av åtgärder och uppföljning av utfall hos berörda parter - det vill säga i första hand Green Cargo, Hector Rail och Trafikverket.