Tankesmedja förbättrar punktligheten på Södra Stambanan

TTT ska förbättra punktligheten på Södra Stambanan. Foto: Trafikverket

TTT, Tillsammans för Tåg i Tid, har bildat en tankesmedja för att identifiera åtgärder som kan förbättra punktligheten på Södra Stambanan. Målet kan sammanfattas som ett minskat brus på en av järnvägssveriges pulsådror. Södra Stambanan, SSB, är en av våra mest trafikerade banor. Trafikupplägget på banan mellan Stockholm och Malmö är komplicerat där såväl lokal-, som regional- och långväga persontrafik ska samsas på en begränsad kapacitet.

– Längs stambanan finns flera parallella system med exempelvis SL, Östgötatrafik och Pågåtågen. Lägg till snabbtåg, en ökad omfattning på banarbeten och en godstrafik som innehåller såväl vagnslasts- som systemtågsupplägg så förstår nog alla att det handlar om en rätt störningskänslig miljö. Ytterligare en försvårande omständighet är att händelser på södra stambanan snabbt riskerar få konsekvenser även för angränsande banor säger Jan-Åke Bergmark från TTT:s exekutiva ledning.

Tankesmedjor är en del i TTT:s nya arbetssätt, och hittills har tre genomförts på olika teman. Upplägget bygger på en tvåstegsraket där man i en första smedja fokuserar på att få fram idéer och i den andra ställer in siktet på att analysera de idéer som bedöms ge mest ”pang för pengarna”.

I den nu avklarade första smedjan gavs inledningsvis en helhetsbild av de problem som finns längs banan. Bland annat presenterades status på infrastrukturen, var vi har spårspring samt hur planerings- och trafikledningsförutsättningarna ser ut.

– Att alla får samma bild av nuläget, och att vi utgår från fakta, gör diskussionerna mer givande. De områden vi sedan siktar in oss på är de där en enskild aktör inte kan klara att lösa problemet. TTT:s styrka är ju att vi samlar hela branschen och kan ta ett helhetsgrepp, hitta gränssnitten som lyfter hela stråket säger Jan-Åke.

– Kapacitetsfrågan som den blandade trafiken innebär är så klart en. Men en viktig fråga som dök upp är behovet av att kunna jobba med lite högre upplösning. Det stod snabbt klart att vi har rätt bra koll på de stora störningarna, så utmaningen är att minska alla de små förseningarna som påverkar helheten. Vilka är de, hur uppstår de och hur kodas de? Här känner jag vi har fått in många bra uppslag att jobba vidare med i nästa steg.