När Trafikverket planerar var höghastighetsjärnvägen ska dras, så tittar man också på de sociala aspekterna. Det handlar om att människor ska kunna ta sig till jobb och skola, ströva i skog och mark, besöka kulturminnen, och ha tillgång till sjöar och promenadstråk.
– Den nya järnväg som vi planerar ska tillgodose behovet av hållbar rörlighet både nationellt och regionalt. Rörligheten innebär att kunna ta sig till och från jobbet och skolan. Det är viktigt av utvecklings- och försörjningsskäl för alla människor. Och av ekologiska skäl så måste transporterna bli mer hållbara än de är idag. Att resa på järnväg är i sig energieffektivt, säger Mia Becker, miljöspecialist i höghastighetsjärnvägsprojekten Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund.
Exempel på värden inom social hållbarhet är rörlighet, möjlighet för individen att utvecklas och försörja sig, och rekreationsmöjligheter. När Trafikverket planerar, och sedan bygger, höghastighetsjärnvägen så sker det i ett samhälle som redan finns, med tillhörande sociala värden. Därför gör man en särskild analys för att ta reda på hur den sociala miljön ser ut.
– Alla grupper i samhället ska ha samma möjlighet att göra sin röst hörd. Då är det kanske så att vi måste vidga samrådsbegreppet lite; att komma till ett möte på kvällen kanske inte passar alla. Idag ser vi till att ha kanaler i sociala medier, kontaktvägar på nätet och liknande dit folk kan gå för att ha en dialog med oss. Att alla blir lyssnade på är oerhört viktigt för Trafikverket, utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv, säger Mia Becker.
