Spårväg som drivkraft för hållbar stadsutveckling var temat för Spårvagnsstädernas höstkonferens. Stockholms spårvägsplaner stod i centrum. Nya spårvägar planeras och byggs, samtidigt som gamla rustas upp.
Sveriges bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan presenterade regeringens föreslagna satsning på städernas kollektivtrafik.
För första gången görs en social konsekvensbeskrivning av planerna på en ny spårväg, Spårväg Syd. En inspirerande förebild är Frankrike, där värden som konst och identitet är med från början när ny spårväg planeras. Deltagarna utvecklade diskussionen kring spårvägens alla möjligheter och utmaningar i gruppdiskussioner.
Stockholm står inför stora utmaningar. Varje dag ökar befolkningen med motsvarande två fulla ledbussar – eller en nästan full spårvagn, vilket motsvarar 16 000-17 000 invånare per år. Arbetstillfällen finns, men däremot saknas bostäder och fler satsningar behövs på kollektivtrafiken.
– Vi vill bygga en tät och klimatsmart stad med 140 000 nya bostäder fram till 2030. Men då behövs en bra kollektivtrafik och där är spårvagnen är en viktig nyckel, sa Daniel Helldén, trafikborgarråd i Stockholm stad och ledamot av Spårvagnsstädernas styrelse, när han hälsade alla välkomna till Stockholm.
Daniel Helldén betonade betydelsen av att behålla det unika och vackra med Stockholm; närheten till vatten och gröna ytor, men också vikten av att prioritera kollektivtrafik, gångtrafik och cykel framför biltrafik.
– Det behövs olika slag av kollektivtrafik; tunnelbana, buss och spårväg. Spårvägen ska vara en naturlig del i stadsväven. Tvärbanan har blivit en succé och nu byggs den ut i Solna och Sundbyberg samt mot Nacka. Det finns också planer på Spårväg Syd, en ny tvärbana längre söderut mellan Flemingsberg och Kungens Kurva. Men eftersom infrastruktur är en stor investering så måste vi göra prioriteringar, sa Daniel Helldén.
Christer G Wennerholm, Spårvagnsstädernas ordförande och ordförande i Trafiknämnden, Stockholms läns landsting, hälsade deltagarna välkomna till höstkonferensen.
– Tidigare har Spårvagnsstädernas hämtat inspiration på andra håll i landet, men det är extra speciellt att träffas här på min hemmaplan, sa han.
Christer G Wennerholm tyckte att debatten om kollektivtrafiken ibland blir onödigt konfrontatorisk.
– Det handlar om att välja rätt; rätt plats, rätt kapacitet, rätt tid och rätt kostnad och då finns det inte bara en lösning, utan flera alternativ. Jag tror vi får se en mycket mer differentierad kollektivtrafik framöver.
– Det stockholmarna oftast har gott om är ont om tid. Det måste vara möjligt att effektivt ta sig med kollektivtrafik mellan bostaden och arbetet eller fritidsaktiviteterna. Att tillbringa onödig tid i trafiken innebär en ekonomisk förlust och en förlust i livskvalitet.
Spårvagnsstäderna kan visa på spårvägens fördelar som alternativ och skapa mångfald, ansåg Christer G Wennerholm. Han nämnde möjligheterna att bygga vidare på de små snuttar av spårväg som finns kvar sedan tidigare, till exempel Nockebybanan och Lidingöbanan. Den senare ska byggas ihop med Spårväg City.
– Spårvägen kan bidra till en bättre stadsmiljö. Sedan Spårväg City kom till har trafiksituationen och kollektivtrafikens framkomlighet i den stadsmiljön blivit betydligt bättre, ansåg han.
En stor del av höstkonferensens första dag handlade om Stockholms utveckling till en spårvagnsstad. Först ut bland talarna var Carl Silfverhielm, som är spårtrafikstrateg vid Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting, SLL, och Jenny Kihlberg, översiktsplanerare på Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.
De talade om stomnätsplaner och framkomlighetsstrategier och beskrev de stora utmaningar Stockholm står inför, med en beräknad befolkning på 3 miljoner i Stockholms län och uppåt 4,5-5 miljoner i Mälardalen 2050. Folkökningen medför att bostadsbyggandet kommer att öka kraftigt under de närmaste decennierna.
– I översiktsplanen sägs att Stockholm ska byggas tätt och funktionsblandat och att man ska bygga där kollektivtrafiken har god kapacitet. Den urbana idén är närhet eller med andra ord trängsel och då måste man också bygga bra kollektivtrafik för att använda den begränsade ytan effektivt, sa Carl Silfverhielm
– Nu är kollektivtrafiken in mot staden bra, men däremot är tvärförbindelserna idag mest lämpade för bilen vilket bör förändras, tyckte han.
Jenny Kihlberg redogjorde för Stockholms framkomlighetsstrategi.
– Vi vill ta tillvara på den täta stadens attraktivitet och möjligheterna till ett hållbart resande, men också skapa bättre balans mellan stadens delar och nya förutsättningar för tvärförbindelser. Tanken är att koppla samman staden bättre och främja en levande stadsmiljö, menar hon.
När kollektivtrafiken planeras handlar det bland annat om tillgänglighet, tidsaspekter på resandet och kostnader. Det gäller att välja rätt trafikslag på rätt plats.
– Spårväg är det lite queera trafikslaget som är ”både och”. Samma bana kan vara gatuspårväg som går omkring 20 km/h på en plats där det är lämpligt, och en spårväg på avskilt område eller med egen banvall med en hastighet uppåt 70 km/h på en annan plats sa Carl Silfverhielm.
Konkreta spårvägsplaner var temat för kommande programpunkter. Gabriella Burel, programledare för Tvärbanans Kistagren inom SLL, Trafikförvaltningen, berättade om den nya spårvägen till Kista och hur den ska bidra till en attraktiv stadsutveckling.
– Jag är inspirerad av det franska sättet att planera spårvägar, det filosofiska anslaget där teknik och säkerhet är självklarheter men där man också ägnar uppmärksamhet åt spårvägens roll och mening i det urbana sammanhanget, sa hon.
– Frankrike har goda erfarenheter från nya spårvägsbyggen i ett 50-tal städer. I Bordeaux gjorde man ett kaxigt val när man drog den nya spårvägen tvärs över ett torg med fontän och över p-platser. Man vågade välja bort.
Inför byggandet av Kistagrenen har SLL tagit hjälp av fransk expertis. Den nya sträckningen på 8 km ska gå från Bromma via Sundbyberg till Kista, ha nio hållplatser och ansluta till tunnelbanan. De franska arkitekterna har skissat på ett grönområde vid hållplatsen Annedal, där 1 000 nya bostäder planeras, och ett spårvagnstorg i Kista. I de gamla flyghangarerna som numera utgör Bromma Blocks ska det kommersiella centrumet byggas ut. Spårvägens sträckning förbi Bromma flygplats kommer att antingen bli en alternativ resväg, istället för taxi, för flygresenärerna, eller att betjäna boende och arbetande i området om flygplatsen omvandlas till en ny stadsdel.
Tvärbanan som stod klar 2000 ska nu även förlängas med 675 meter till Sickla station. Det blir Sveriges första projekt som byggs utifrån den nya lagstiftningen om spårvägsplanering, enligt Plan- och bygglagen. Christina Gerremo, biträdande chef för Mark- och exploateringsenheten i Nacka kommun och Ulf Westlund, projektledare för Tvärbanan Sickla på SLL Trafikförvaltningen berättade om bygget.
– Syftet med förlängningen är att skapa ett nytt attraktivt resealternativ som knyter samman Tvärbanan med Saltsjöbanan, och att avlasta Slussen under ombyggnaden.
Behovet av goda kommunikationer ökar i takt med att Nacka förtätas och blir mer stadslikt. Nya stadsdelar ska byggas bland annat i Kvarnholmen, Finnboda/Danviken, Henriksdal, på Nobelberget och Alphyddan. I november 2012 inledde SLL Trafikförvaltningen och Nacka kommun samarbetet och 2013 skrevs ett genomförandeavtal. I juni i år antogs detaljplanen och byggstarten planeras till 2017. Kostnaden blir 400 miljoner kronor, varav Nacka betalar 40 miljoner. Tvärbanan byggs med stöd av detaljplan, inte utifrån järnvägsplan. Den prövningen är numera möjlig efter att Riksdagen enhälligt beslutat att genomföra den lagändring som Spårvagnsstäderna föreslagit. Christina Gerremo och Ulf Westlund ser inga speciella utmaningar i att planera spårväg med hjälp av Plan- och Bygglagen, utan det planeras på samma sätt som övriga byggprojekt i kommunen med god hjälp av SLL Trafikförvaltningens spårkompetens.
Spårväg Syd syftar till att binda samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva/Skärholmen samt till att skapa förbindelse till stadsutvecklingsområdena Fruängen och Älvsjö.
– Det blir en tvärlinje som Tvärbanan, fast med sydligare sträckning, berättade Helena Sandberg, som är projektledare för Spårväg Syd på SLL, Trafikförvaltningen.
För första gången har Trafikförvaltningen tagit fram en social konsekvensbeskrivning, SKB, efter en dialog med medborgarna. Syftet har varit att fånga upp olika perspektiv, erfarenheter och idéer för att kunna bedöma de sociala effekterna av olika linjedragningar.
– Vi har utgått från människors sociala värden, till exempel barnperspektivet, folkhälsa, jämställdhet, trygghet, jämlikhet och tillgänglighet, istället för att fokusera enbart på kostnader och teknik, sa Helena Sandberg.
– Spårväg Syd kan ge sociala välfärdsvinster för människor i området genom att öka delaktigheten och sammanhållningen. Alla möts i kollektivtrafiken som en motvikt till ett allt mer segregerat Stockholm, sa hon.
Den befintliga linjen Spårväg City ska också förlängas och byggas ihop med Lidingöbanan som i sin tur ska moderniseras. Lars Bennhult är programledare för Spårväg City inom SLL, Trafikförvaltningen och han berättade om planerna.
– Spårväg City ska gå från Centralen till Ropsten genom Norra Djurgårdsstaden där 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser planeras. När området är färdigbyggt 2030 beräknas 63 000 resenärer dagligen åka med spårvagnen.
– Från Ropsten kan man åka vidare mot Gåshaga brygga på Lidingö med Lidingöbanan som nu rustas upp. Hela sträckan är 19 km lång och det kommer ta 39 minuter att åka den.
Läs hela artikeln: www.sparvagnsstaderna.se