Bör staten engagera sig i de växande städernas kollektivtrafik? löd frågeställningen för Spårvagnsstädernas seminarium i Almedalen. Ett hundratal personer kom för att lära sig mer och höra vad trafikpolitikerna har att säga om frågan.
Jens Forsmark, kanslichef för Spårvagnsstäderna poängterade att Sveriges urbaniseringstakt – Europas snabbaste – driver på spårvägsutbyggnad. Sju svenska städer planerar att bygga 120 kilometer ny spårväg innan 2025. Lund, Malmö, Helsingborg och Uppsala satsar på helt nya system. Stockholm, Göteborg och Norrköping planerar utbyggnad och förbättringar. Ytterligare fyra städer; Västerås, Linköping, Eskilstuna och Jönköping, diskuterar möjligheten att bygga spårväg efter 2025.
– Spårvagnsstäderna ser stora nyttor i ett statligt engagemang i finansieringen av städernas kollektivtrafik, sade Jens Forsmark.
Spårvagnsstädernas och SL:s ordförande, Christer G Wennerholm, (M), berättade att han ofta beskylls för att vara spårvägsentusiast, men han är i själva verket för alla former av kollektivtrafik.
Christer G Wennerholm välkomnar delfinansiering av spårväg från olika håll, såväl från staten och kommunerna som från näringslivet. Han ser att Spårvagnsstäderna har en viktig roll för att samla olika aktörer som är inblandade i spårväg för att utbyta kunskap. Han skulle gärna ha motsvarande kunskapsutbyte även om tunnelbaneutbyggnad, ”men jag skulle nog vara ganska ensam i ”Tunnelbanestäderna”.
Karolina Skog, kommunalråd i Malmö (Mp) och Spårvagnsstädernas vice ordförande, menade att spårväg inte har något egenvärde, utan att det handlar om att utveckla våra städer.
– Det är viktigt att medborgarna får mycket för pengarna när vi investerar i spårväg. Om staten medfinansierar spårväg så blir det en viktig motprestation för kommunerna att se till att prioritera kollektivtrafikens framkomlighet. Spårvagnarna ska inte hamna i köer bakom bilar utan komma fram så att färre fordon kan transportera fler människor snabbare.
– Vi ska självklart också planera för att underlätta byggandet av bostäder, affärslokaler och arbetsplatser längs spåren så att det blir nära till kollektivtrafiken.
Spårvagnsstädernas kommunikationschef Anna-Karin Johansson gav en utblick till våra nordiska grannländer och hur de finansierar sina spårvägsutbyggnader.
– I Finland planerar man nu utbyggnad av spårväg i Tammerfors och i Åbo samt mellan Helsingfors och Esbo. Staten har som inriktning att medfinansiera 30 procent av kostnaderna, men den faktiska medfinansieringen kommer att avgöras i förhandlingar med de olika städerna.
– I Norge finns spårväg i Oslo, Bergen och Trondheim. Minst tre nya linjer planeras i Oslo och i Bergen byggs spårvägen ut. Utbyggnaderna finansieras av statliga medel och bompengar (vägavgifter) som staten återför till huvudmännen för projekten. I senaste finansieringsuppgörelsen för Oslo kommer staten också vara med att finansiera själva driften av kollektivtrafiken.
