Järnvägen pekas ut i försvarsläget

Det försämrade säkerhetsläget globalt driver ökade satsningar på beredskap både nationellt och internationellt. Foto: alexander fastovets / unsplash
Det försämrade säkerhetsläget globalt driver ökade satsningar på beredskap både nationellt och internationellt. Foto: alexander fastovets / unsplash

Järnvägen lyfts fram som en central del av Sveriges totalförsvar i regeringens vårproposition. Samtidigt avsätts 120 miljoner kronor till åtgärder kopplade till militär rörlighet. Uppgifterna lyfts av branschorganisationen Tågföretagen mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge och ökade krav på robust transportinfrastruktur i Europa.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har enligt organisationen lett till ökade satsningar på både försvarsförmåga och infrastruktur. På EU-nivå pekas initiativ som Military Mobility Package ut som exempel på denna utveckling.

I vårpropositionen klassas järnvägen som kritisk infrastruktur inom civilt försvar, krisberedskap och totalförsvar. Medlen ska bland annat gå till åtgärder kopplade till Försvarsmaktens behov.

Behov av kapacitet och redundans

Enligt organisationen finns ett stort överlapp mellan civila och militära behov av järnvägen. Fokus ligger på ökad kapacitet, redundans och flexibilitet. Det handlar bland annat om att minska underhållsskulden samt genomföra åtgärder som fler dubbelspår, mötesspår och ökad bärighet för tyngre transporter.

Ett scenario som lyfts är att Sverige ska kunna ta emot stora mängder militär personal och utrustning inom kort tid, vilket ställer krav på transportsystemets kapacitet.

Kritik mot brist på långsiktighet

Tågföretagen pekar samtidigt på behovet av långsiktiga politiska beslut för järnvägens utveckling. Organisationen lyfter att en tydlig och enhetlig inriktning saknas i dag.