Handelsrelationen mellan Kina och USA är nu inne i en av sina djupaste nedgångar på länge. I maj sjönk Kinas export till USA med 34,5 procent, mätt i amerikanska dollar, medan importen från USA minskade med 18,1 procent jämfört med maj 2024. Det visar siffror från den kinesiska tullmyndigheten i Peking.
Både exporten och importen mellan världens två största ekonomier har därmed fortsatt att minska, vilket tydligt visar effekterna av den utdragna tullkonflikten mellan länderna. Även om Kina och USA i mitten av maj enades om att pausa konflikten och sänka tullarna på varor från respektive land, kvarstår flera problem. Bland dessa märks Kinas exportkontroller av strategiskt viktiga råvaror som sällsynta jordartsmetaller och magneter – områden där Kina dominerar globalt. USA har samtidigt fortsatt att begränsa exporten av högteknologiska produkter till Kina, bland annat designprogram för halvledare och viktiga komponenter för flygindustrin.
– Situationen är långt ifrån löst, och nya samtal mellan höga företrädare från båda sidor är planerade i London, uppger kinesiska myndigheter.
Handeln växer totalt – men inomlandet förblir svagt
Trots den kraftiga nedgången i handeln med USA visar Kinas totala utrikeshandel i maj ett svagt positivt tecken. Exporten ökade med 4,8 procent jämfört med samma månad föregående år, medan importen minskade med 3,4 procent. Det gav ett handelsöverskott på cirka 103 miljarder amerikanska dollar, motsvarande ungefär 90 miljarder euro.
Siffrorna låg dock något under marknadens förväntningar. Analytiker hade i genomsnitt räknat med en exportökning på cirka fem procent samt ett mindre importfall. Att exporten ändå växer tros bero på Kinas ökade försäljning till nya mottagarländer – främst inom Europa.
Särskilt tydlig är utvecklingen i handeln med Tyskland. Under maj månad steg Kinas export till den tyska marknaden med 21,5 procent jämfört med föregående år. Importen från Tyskland till Kina minskade samtidigt med 1,3 procent. Detta ses som ytterligare ett tecken på att den inhemska efterfrågan i Kina fortsätter att vara svag.
– Den minskande importen visar hur låg den inhemska efterfrågan är och förvärrar samtidigt de redan utmanande villkoren för tyska företag i Kina, säger Maximilian Butek, verkställande direktör för den tyska handelskammaren i Kina med ansvar för Östkina.
Oro för råvaror och deflation i Kina
Ett växande orosmoln för både kinesisk och tysk industri är Kinas exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller. Dessa används i allt från elbilar till vindkraftverk och är avgörande för högteknologisk produktion.
– Läget är allvarligt. Flera tyska företag väntar fortfarande på nödvändiga exportlicenser för sällsynta jordartsmetaller och magneter, säger Butek.
Han berättar att vissa medlemsföretag i den tyska handelskammaren har fått tillstånd, men att processen går för långsamt.
– Det behövs ett snabbspår för att undvika produktionsstopp, säger han.
Samtidigt präglas Kinas ekonomi av en fortsatt svag konsumtion, vilket bland annat förklaras av landets pågående fastighetskris. Många hushåll har investerat i bostäder vars värde nu sjunker, vilket i sin tur påverkar viljan att konsumera. Byggsektorns svaghet påverkar även företag och regionala myndigheter negativt.
Dessutom dras ekonomin med en växande deflationsproblematik. Enligt den nationella statistikbyrån var konsumentpriserna i maj 0,1 procent lägre än samma månad i fjol – precis som i april. Utfallet var något bättre än väntat, då en minskning på 0,2 procent hade prognostiserats av Reuters. Samtidigt sjönk producentprisindex med 3,3 procent – den kraftigaste nedgången på 22 månader.
– Deflation innebär visserligen stabila priser för konsumenter, men på sikt hotas företagens lönsamhet, vilket kan leda till lägre löner och uppsägningar, kommenterar ekonomer.
Kina fortsätter därför att möta stora utmaningar: ett exportberoende när hemmamarknaden förblir svag, handelskonflikter som stör leveranskedjor, och deflation som tynger både företag och hushåll.
Källa: Handelsblatt
