I samband med att regeringen kommer att fatta beslut om den nya nationella planen för transportinfrastruktur kommer regeringen även fatta ett så kallat byggstartsbeslut för ett antal större infrastrukturprojekt runtom i Sverige. I och med byggstartsbeslutet ger regeringen klartecken till Trafikverket att gå vidare med ett antal objekt. Alla objekt som nu får byggstart ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur för år 2026–2037.
– Regeringen fattar nu beslut om byggstart till ett flertal större infrastrukturprojekt. Det är glädjande att kunna ge klartecken för dessa viktiga satsningar, som kommer att göra stor skillnad både för privatpersoner och företag. Ett robust och driftsäkert infrastrukturnät är avgörande för både person- och godstransporter, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
– De satsningar som nu görs på vägar och järnvägar kommer stärka Sveriges robusthet och Sveriges totalförsvar, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Genom beslutet om byggstart för dessa projekt tar regeringen ett viktigt steg för att stärka Sveriges infrastruktur. Dessa satsningar kommer inte bara att förbättra trafiksäkerheten och ge ökad kapacitet, utan även bidra till ökad regional utveckling och effektivare transporter, säger Helena Gellerman, trafikpolitisk talesperson för Liberalerna.
– Med dessa byggstarter tar vi konkreta steg för att stärka både tillväxten och robustheten i hela landet. Satsningar på vägar och järnväg som ökar kapaciteten, kortar restiderna och förbättrar trafiksäkerheten är avgörande för att människor ska kunna leva och arbeta i hela Sverige. Det handlar i grunden om att knyta ihop landet och skapa bättre förutsättningar för svensk konkurrenskraft, säger Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Trafikverkets byggstartsrapportering och regeringens byggstartsbeslut är en del i den långsiktiga nationella infrastrukturplaneringen. Syftet med byggstartssystemet är att regeringen ska få uppdaterad information om sådant som kan påverka genomförandet, så som planeringsläget, uppdaterade kostnader och förändringar innan ett klartecken ges. Byggstart innebär i det här sammanhanget inte att själva byggnationen börjar utan att Trafikverket får regeringens godkännande att upphandla byggentreprenaden.
Beslutet gäller:
• Värmland (E45 Säffle–Valnäs) – Mötesfri väg, högre säkerhet och kortare restider
• Stockholm (Tvärförbindelse Södertörn) – vägförbindelse mellan regionala kärnor
• Stockholm (E4/E20 Hallunda–Vårby) – Utbyggnad till 4+4 körfält för att minska flaskhalsar
• Örebro (Laxå bangård) – Ökad kapacitet, bättre arbetsmiljö och kortare restider på järnväg
• Jönköping (RV 26 Mullsjö–Slättäng) – Mötesfri väg, bättre framkomlighet och trafiksäkerhet
• Gävleborg (E4 Kongberget–Gnarp) – Ny 22 km sträckning, högre hastighet och del av EU:s stomnät
• Skåne (E65 Svedala–Börringe) – Ökad kapacitet, bättre säkerhet och stärkt koppling till Malmö Airport
• Skåne (Malmö godsbangård) – Nya spår för längre godståg och bättre koppling till hamn
• Skåne (Malmö C) – Nya plattformsspår för att möta ökad trafik efter Fehmarn Bält
• Blekinge/Skåne (Blekinge kustbana) – Åtgärder för högre hastighet, robusthet och fler tåg
• Blekinge (E22 Ronneby–Nättraby) – Ombyggnad till motorväg för ökad framkomlighet
• Halland (Markarydsbanan, Knäred) – Nytt mötesspår och förbättrad kapacitet för tågtrafik
• Nationellt (ERTMS) – Införande av nytt europeiskt signalsystem i Stockholm, Gävle och Göteborg
Källa: Regeringskansliet
