Spårspring så vanligt att lokförare inte alltid anmäler det

"Förbjudet beträda spåret" . Foto: Stina Wickenberg

Borås Tidning har nyligen rapporterat om den ökande trenden av låg respekt för järnvägen och det allt vanligare fenomenet av spårspring. Spårspring har blivit så vanligt att lokförare ibland avstår från att anmäla incidenter, vilket sätter dem i en svår situation när olyckor och dödsfall inträffar på järnvägen.

Bromssystemet på tågen är luftbaserat och det tar en stund för bromsarna att aktiveras. Därefter behöver det flera tusen ton tunga tåget bromsas. Det resulterar i att det kan bli extremt långa bromssträckor med ett 600 meter långt godståg. Det är en svår process för att återgå till tjänst efter en traumatisk påkörningshändelse.

Under intervjuer med Borås Tidning berättar lokförarna Thomas Beckius och Olof Svensson att den ökade passagerartrafiken ökar riskerna för olyckor. 

Efter en påkörning följer en noggrant reglerad procedur där lokföraren larmar 112, ger information till resenärerna och får stöd av en kamrat. Lokföraren genomgår drogtest och bearbetning genom samtal, både på arbetsplatsen och hemma, och en återgång till tjänst bedöms efter ett läkarbesök några dagar senare. 

Herrljunga stationsområde har varit särskilt drabbat med 171 tillbud och olyckor sedan 2013, varav 46 misstänkta suicidförsök. Skyltarna som tydligt förbjuder inträde på spåret är talrika vid Herrljunga station. Trots att det är olagligt, är det inte svårt att ta sig ner till spåren vid stationen.

Lokförarna betonar vikten av att leda människor på rätt väg. Olof Svensson, ansvarig för persontrafik från Borås, påpekar att många tar genvägar vid bommarna vid planövergången vid Borås C.

Han understryker att människor ofta stressar i onödan och tror att de kommer att missa tåget. En säkrare åtgärd, enligt dem, hade varit att bygga en gångbro som leder till spåren och över till andra sidan. 

– Vi analyserar var spårspring observeras och försöker att åtgärda det med till exempel stängsel, det hindrar ju de som kanske genar. Sen har vi kameraövervakning på vissa stationer och även väktare på de större stationerna, berättar Nils Jordan på Trafikverket för Borås Tidning.

Det svenska järnvägsnätet sträcker sig över 15 543 kilometer. Att omringa varje sträcka med stängsel är en omöjlig uppgift och kan också komplicera evakueringen från ett stillastående tåg. Nils Jordan från Trafikverket förklarar för tidningen att det finns några strategier för att hantera denna problematik, särskilt eftersom spårspring främst inträffar vid de större stationerna. Mycket beror på hur dessa stationer är planerade och konstruerade.

Källa: Borås Tidning