Tågens punktlighet försämrades 2022

Abisko tågstation. Foto: Jian Liu/Unsplash

Under 2022 uppmätte järnvägen en låg punktlighet med förseningar som har medfört stora kostnader för järnvägsföretag, resenärer och transportkunder. Sett till resenärerna och de samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar består dessa främst av ökad restid till följd av försenade eller inställda tåg.

Den gamla devisen att ”tid är pengar” gäller – resenärers förseningstid är därmed en större uppoffring än själva restiden, skriver Tågföretagen. För att ett tåg ska räknas som punktligt behöver det nå slutdestination inom 5 minuter efter avsatt tid. Målet är att 95 procent av persontågen ska nå slutstation inom 5 minuter. 

Låg punktlighet 2022
Med det förra året i backspegeln går det att se att punktligheten åter var låg under det gångna året. Enligt statistik från Trafikanalys uppmättes under 2022 den lägsta punktligheten jämfört med de senaste tio åren. Endast 87,1 procent av alla planerade persontåg nådde sin slutdestination högst fem minuter efter tidtabellen. Övriga tåg ankom ännu senare eller ställdes in med kort varsel. Lägst punktlighet fick långdistanstågen som hamnar på drygt 71 procent. Pendeltågen å andra sidan och övriga kortdistanståg uppmäter dock högre punktlighet på drygt 92 procent.

Kostnader för förseningar
Många och omfattande förseningar har en direkt effekt på efterfrågan på tågresor. Fler människor och företag behöver välja järnvägen och för att detta ska ske är det därför centralt att järnvägen blir mer pålitlig och att fler tåg ankommer och avgår i tid. Dessutom medför förseningar stora kostnader för transportkunder vars leveranser behöver ske inom utsatta tidsramar. Förseningar hämmar därmed utvecklingen mot ökad transporteffektivitet och överflyttningen av transporter till järnväg.

De högst uppmätta kostnaderna för förseningar är åren 2018 och 2022 och ligger på cirka 7–8 miljarder kronor per år. Jämför man detta med 2020 som är ett år då punktligheten var högre för både person- och godstrafik så var samhällskostnaden 2,5 miljarder kronor – samtidigt var då efterfrågan på persontrafik hälften så hög som idag på grund av coronapandemin.

Det ska tilläggas att järnvägsföretagens merkostnader i schablonen som ligger till grund för dessa beräkningar svarar för cirka 11 procent av de totala kostnaderna och intäktsförluster svarar för 23 procent.

Många orsaker till förseningar
Med detta konstaterar Tågföretagen att utvecklingen när det kommer till punktlighet inte riktigt går som förväntat. Trots att många orsaker till förseningar inte går att styra över – exempelvis väderförhållanden – finns flera faktorer som påverkade förseningarna under 2022 och som behöver diskuteras.

Stora kapacitetsbrister i infrastrukturen och en växande underhållsskuld är faktorer som ofta bidrar till förseningar. Banarbeten som leder till omfattande avstängningar av spår i kombination med kapacitetsbrister bidrar till förseningar – även om det är nödvändiga åtgärder.

Planeringen av underhåll samt kapacitetshöjande åtgärder är därmed viktiga aspekter som behöver tas i beaktan när vi pratar om förseningar. Hur väl man planerar trafiken i förhållande till barnarbeten samt hur man investerar i upprustningen av järnvägen kan ha betydande effekter på förseningar och kostnader. Klimatförändringarna i sig innebär att Trafikverket behöver ha en plan för hur man skyddar infrastrukturen och minimerar vädrets påverkan på järnvägen.

Det nya planeringssystemet MPK
Införandet av det nya planeringssystemet MPK under 2022 medförde och medför fortsatt stor påverkan på tågens tillförlitlighet. Med ett system som inte levererar tåglägen i tid, där nya tekniska utmaningar upptäcks på daglig basis och som kräver stora personella resurser, ökar belastningen på järnvägsföretagen ytterligare – både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Med ett oförändrat läge riskerar punktligheten, kostnaderna och järnvägens hela attraktivitet att hämmas ytterligare under innevarande år.