Beslutet om bansträckningen till Ishavet dröjer

Kirkenes vid Ishavet. Kostnaden för den föreslagna bansträckningen till Kirkenes uppskattas till cirka 2,9 miljarder euro. Utredningen visar att det är svårt att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av en Ishavsbana. En järnvägsförbindelse till Kirkenes har utan tvekan konsekvenser för miljön, ekonomin, samernas näringar och kultur. Foto: Creative Commons, kredit: MariaMichelle

Mandatet för den arbetsgrupp som behandlat Ishavsbanan till Kirkenes löpte ut den 14 december 2018. 

Sametinget har begärt förhandlingar enligt 9 § i sametingslagen om utkastet till utredning. Förhandlingarna mellan sametinget och kommunikationsministeriet förs den 21 december. Publiceringen av arbetsgruppens rapport kommer därför att skjutas upp till januari 2019. 

Det är fråga om en preliminär utredning, dvs. varken Finland eller Norge har fattat beslut om byggandet av banan eller om bansträckningen. Den arbetsgrupp som behandlat Ishavsbanan sammanträdde sista gången den 27 november i Helsingfors. 

Finlands Kommunikationsministerium tillsatte i maj en arbetsgrupp mellan Finland och Norge med uppgift att utreda centrala frågor i samband med bansträckningen till Kirkenes, bl.a. samerna som urfolk, miljön, tillståndsförfaranden, kostnader, finansieringsstruktur och finansieringsmodell.

Finlands Kommunikationsminister Anne Berner presenterade nyligen resultaten från utredningarna av de skilda alternativen.

Berner betecknar Rovaniemi-Kirkenes som det mest realistiska alternativet, men framhåller att ytterligare utredningar behövs.

Kommunikationsministeriet bad sommaren 2017 Trafikverket att i samråd med norska myndigheter utreda bygget av en järnväg genom Lappland till Ishavet.