Det finns en bred politisk samsyn om att Sveriges järnväg behöver mer och bättre underhåll. Det framkom vid Stora Infradagen, där företrädare från flera partier deltog. Tågföretagen, som närvarade vid mötet, pekar samtidigt på att utmaningarna kvarstår och att konkreta åtgärder nu krävs.
Under Stora Infradagen deltog tidigare infrastrukturministrar, ekonomisk-politiska talespersoner och statsministern i diskussioner om läget för svensk infrastruktur. Oavsett partifärg lyftes behovet av ökat underhåll, mer ändamålsenliga upphandlingar och långsiktighet i planeringen. Statsministern beskrev i ett digitalt framträdande infrastrukturen som ett av de tre mest grundläggande politikområdena.
Järnvägen central för industri och tillväxt
Enligt Tågföretagen är investeringar i järnvägen avgörande för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Godstransporter på järnväg är en förutsättning för stora delar av industrin, inte minst basindustrin. Samtidigt beskrivs dagens förutsättningar som ansträngda, med kraftigt ökade banavgifter under de senaste åren.
Banavgifterna har ökat med omkring 600 procent på 15 år och med cirka 40 procent under det senaste året, trots att omfattningen av godstrafiken på järnväg i stort sett varit oförändrad. Det innebär, enligt branschens bedömning, att avgiftshöjningarna inte står i proportion till slitaget från trafiken. Uppgifter som nyligen rapporterats i branschmedia visar att banavgifterna nu kan utgöra upp till en tredjedel av godstågens totala trafikeringskostnader.
Risk för överflyttning till vägtrafik
Om utvecklingen fortsätter finns en risk att godstransporter i ökad utsträckning flyttas från järnväg till väg. Ett enskilt godståg motsvarar i många fall mellan 40 och 50 lastbilar, vilket skulle innebära ökad belastning på redan hårt trafikerade vägar. Järnvägen beskrivs därför som svår att ersätta, både för tunga godstransporter över långa avstånd och för persontrafik.
Frågan får ytterligare betydelse i ett osäkert geopolitiskt läge, där robusta transportlösningar bedöms spela en allt större roll, även för totalförsvaret.
Kapacitetsfrågan i fokus
Behovet av kapacitet lyfts särskilt i ett gränsöverskridande perspektiv. När EU:s nya kapacitetsförordning träder i kraft och Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnas väntas trafiken öka markant, inte minst i södra Sverige. Samtidigt saknas, enligt Tågföretagen, en samlad plan för hur kapaciteten på järnvägen ska möta utvecklingen.
Branschorganisationen pekar på att flera flaskhalsar kan åtgärdas genom relativt begränsade och kostnadseffektiva insatser, såsom nya spår, mötesspår och triangelspår, samt genom att bygga in större redundans i systemet.
Krav på långsiktighet och robusthet
Tågföretagen framhåller att ett robust järnvägssystem är en grundförutsättning för Sveriges konkurrenskraft och för att både gods- och persontrafik ska fungera nationellt och internationellt. Enligt organisationen krävs nu att den politiska samsynen omsätts i långsiktiga beslut om underhåll, kapacitet och finansiering.
Källa: Tågföretagen
