Järnvägsprojektet Rail Baltica har nu definitivt lämnat planeringsstadiet och gått in i fullskalig byggfas i alla tre baltiska länder. Arbeten pågår samtidigt i Estland, Lettland och Litauen, och enligt aktuella prognoser ska 43 procent av hela huvudsträckningen vara byggklar eller aktivt under produktion vid utgången av 2025.
Rail Baltica är ett av EU:s största infrastrukturprojekt och ska knyta samman Tallinn, Riga, Kaunas, Vilnius och Warszawa med en ny standardspårig järnväg anpassad för både person- och godstrafik. Projektet har länge dragits med förseningar, kostnadsökningar och osäker finansiering, men har nu gått in i det mest kapitalkrävande skedet.
Stora anläggningsarbeten i Estland
I Estland pågår nu mark- och banarbeten längs mer än 70 kilometer av den framtida järnvägen. Ett av de mest omfattande projekten är Ülemiste-terminalen i Tallinn, som ska fungera som knutpunkt för internationell trafik mellan Baltikum och övriga Europa.
Samtidigt byggs broar, planskilda korsningar och tekniska stödanläggningar längs huvudlinjen. Arbetena sker etappvis för att begränsa påverkan på befintlig trafik, men störningar har ändå varit svåra att undvika i huvudstadsområdet.
Projektet är strategiskt viktigt för Estland, som i dag saknar direkt standardspårig järnvägsförbindelse med Centraleuropa. Samtidigt innebär investeringarna ett långsiktigt åtagande med höga drift- och underhållskostnader, något som också väckt intern kritik.
Lettland bygger 230 kilometer huvudlinje
I Lettland omfattar ett nytt ramavtal hela 230 kilometer av huvudlinjen. Arbeten pågår redan i området kring Iecava, samtidigt som de stora stadsprojekten i Riga fortsätter.
Riga Centralstation byggs om från grunden till internationell standard, och även flygplatsterminalen anpassas för den nya järnvägen. Dessa knutpunkter är avgörande för projektets passagerarprognoser, men har också varit bland de mest kostnadsdrivande delarna.
Lettland har haft återkommande problem med upphandlingar, samordning och projektstyrning, vilket bidragit till att Rail Baltica blivit ett politiskt känsligt prestigeprojekt i landet.
Litauen bygger bro över floden Neris
I Litauen fortsätter byggarbetena längs huvudlinjen mellan Kaunas och Panevėžys. Till slutet av 2025 väntas totalt 114 kilometer befinna sig i aktivt byggskede. Under samma period ska även 9 kilometer spår läggas.
Ett av de mest uppmärksammade delprojekten är bron över floden Neris, som när den står klar blir den längsta järnvägsbron i Baltikum. Bron är tekniskt krävande och har redan lett till justeringar i både tidplan och budget.
Litauen har samtidigt prioriterat kopplingen till Polen, vilket gör att landet i praktiken kommer att stå för en betydande del av den tidiga gränsöverskridande nyttan – om trafiken verkligen materialiseras enligt prognos.
Kostnader, kapacitet och verklig efterfrågan
Rail Baltica har från start marknadsförts som en ny ryggrad för transporter i Baltikum, med snabb persontrafik och effektiv godstransport. Samtidigt finns en växande diskussion om huruvida investeringsnivåerna står i rimlig proportion till den faktiska efterfrågan.
Projektet är till mycket stor del beroende av EU-finansiering. Budgeten har höjts i flera omgångar, samtidigt som byggkostnader pressas upp av inflation, materialbrist och ökade räntor.
Till skillnad från många andra EU-projekt inom transportsektorn bygger Rail Baltica inte på befintliga stråk, utan skapar ett helt nytt system. Det innebär att både driftorganisation, underhåll, signalteknik och säkerhetssystem måste byggas parallellt – något som kraftigt driver upp komplexiteten.
Samtidigt sker satsningen i ett läge där flera europeiska järnvägsnät brottas med eftersatt underhåll, kapacitetsbrist och brist på lokförare. Frågetecken finns därför kring hur snabbt trafiken faktiskt kan skalas upp när spåren väl är klara.
Nästa avgörande steg 2026–2027
Målet är att hela huvudlinjen successivt ska färdigställas under åren efter 2025. De kommande två åren väntas bli avgörande för om projektet går att hålla samman ekonomiskt och tekniskt.
Rail Baltica ses av EU som ett geopolitiskt infrastrukturprojekt, med koppling till både militär rörlighet och handel. Men nyttan för resenärer och godsägare kommer ytterst att avgöras av punktlighet, biljettpriser, kapacitet och regularitet – inte av politiska ambitioner.
Källa: Rail Baltica-projektet
Fakta:
Rail Baltica byggs med europeisk standardspårvidd och ska knyta samman Baltikum med Polen och övriga EU. Projektet medfinansieras av EU:s transportfond CEF och har en total längd på cirka 870 kilometer.
