Så här kan nya nationella planen påverka infrastrukturen

Både stad och landsbygd ska gynnas i förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur. Foto: Anders Andersson
Både stad och landsbygd ska gynnas i förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur. Foto: Anders Andersson

Trafikverket har nu redovisat en samlad effektbedömning av förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen och de preliminära länsplanerna för perioden 2026-2037. Analysen beskriver hur nyttorna fördelas geografiskt och mellan olika grupper i samhället samt hur planens investeringar förhåller sig till transportpolitikens mål. Resultatet ska fungera som underlag inför regeringens beslut.

– Planens kraftigt ökade ekonomiska ramar möjliggör fler infrastrukturåtgärder som kommer hela landet till godo, både stad och land, och stärker näringsliv, arbetspendling och totalförsvaret, säger Jonas Eliasson, Trafikverkets måldirektör för tillgänglighet.

Effektbedömningen ett stöd inför beslut om planen
Effektbedömningen ger en sammanvägd bedömning av lönsamheten för samhället som helhet, den redogör för hur nyttorna fördelar sig över landet och på olika grupper i samhället, samt hur åtgärderna bidrar till transportpolitikens funktions- och hänsynsmål. Analysen omfattar de namngivna investeringarna i nationell plan över 150 miljoner kronor (75 miljoner kronor länsplaner) som ännu inte har fått byggstartsbeslut. Bedömningen utgör ett stöd för regeringen inför fastställande av planen.

Nyttorna fördelar sig över en stor del av landet
Bedömningen visar att samhällsnyttorna fördelas över en stor del av landet. Det finns ingen tydlig tendens att åtgärderna gynnar befolkningen beroende på om man bor i tätort eller inte. Landsbygdskommuner med besöksnäring får mer nytta per person av planförslaget än kommungenomsnittet.

Konsumentöverskottet beskriver hur tillgängligheten ökar för resor och transporter till följd av investeringarna, uttryckt i kronor. Grafik: Trafikverket.

Nya investeringar visar hög samhällsnytta
De nya objekt som har lyfts in i planförslaget uppvisar en samhällsnytta som är nästan tre gånger så stor som investeringskostnaden.

─ Samhällsekonomisk lönsamhet har varit en viktig vägledande princip i planarbetet. I linje med detta har vi också omprövat objekt och därmed lämnat plats åt nya investeringar som skapar mer nytta för medborgare och näringsliv, säger Jonas Eliasson.

Ett mindre antal objekt med höga investeringskostnader har inte omprövats, bland annat på grund av att de befinner sig långt framme i planeringsfasen. Dessa objekt förklarar att lönsamheten för investeringarna totalt sett blir negativ. Jämfört med föregående plan har de nya objekten inneburit ett betydligt lyft för lönsamheten.

Stora systemeffekter inom järnvägen
En systemanalys har gjorts på järnväg för utvalda stråk. Analyserna visar på stora synergieffekter genom att objektens samlade nytta blir större än summan av de enskilda objekten. Dessa effekter fångades redan i de samhällsekonomiska kalkylerna som låg till grund för val av åtgärder i planförslaget, och rangordningen av objekt förändras därför inte.

– Slutligen visar effektbedömningen att planförslaget bidrar till att nå de transportpolitiska målen, samtidigt som det finns andra faktorer utanför planförslaget som är centrala för måluppfyllelsen, säger Jonas Eliasson.  

Regeringen förväntas fatta beslut om planförslaget under våren 2026.

Källa: Trafikverket