En färsk rapport från finländska tankesmedjan Agenda lyfter fram två omfattande järnvägsprojekt som kan förändra Finlands transportinfrastruktur i grunden – en sammanhängande kustbana från Åbo till Karleby samt en tågtunnel under Finska viken till Tallinn.
Rapporten är skriven av nationalekonomen Theo Herold, som menar att nuvarande järnvägssatsningar i Finland i stor utsträckning prioriterar sträckor där tillgången redan är god.
– Staten har hittills satsat på banor där det redan finns fungerande tågförbindelser, säger Herold enligt rapporten.
Kustbana ska binda samman väst
Den föreslagna västkustbanan skulle bli cirka 460 kilometer lång och löpa från Åbo via Nystad, Raumo, Björneborg, Kaskö och Vasa vidare till Jakobstad–Pedersöre och Karleby.
I dag är tågtrafiken längs västkusten bristfällig. Resor mellan kuststäder kräver ofta byten i Tammerfors eller Seinäjoki, och restiderna är långa. Exempelvis tar en tågresa mellan Åbo och Vasa över fyra timmar.
– En fjärdedel av Finlands befolkning bor längs västkusten och en tredjedel av exportvärdet skapas här. För godstransporter och logistik är järnvägen mycket viktig, säger Herold.
Med intercitytåg i 160 kilometer i timmen skulle restiden mellan Åbo och Vasa kunna minska till omkring tre timmar.
Kostnaden uppskattas till mellan 3,2 och 4,3 miljarder euro, beroende på om banan byggs som enkel- eller dubbelspår och terrängens svårighetsgrad.
Tunnel till Tallinn kan bli världens längsta
Det andra projektet gäller en fast järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Tallinn. I dag reser cirka nio miljoner passagerare och 1,2 miljoner bilar årligen mellan städerna, främst med färja.
En tunnel skulle minska restiden till omkring 30 minuter och möjliggöra trafik oberoende av väder och isförhållanden.
Planerna på en tunnel har diskuterats sedan 1990-talet. En förstudie från 2018 uppskattar kostnaden till cirka 16 miljarder euro. Med en längd på omkring 80 kilometer skulle den bli världens längsta järnvägstunnel.
Finansieringen föreslås ske genom en kombination av statliga medel, EU-stöd och privata investeringar.
Höga kostnader och osäker nytta
Samtidigt konstaterar rapporten att projekten innebär betydande risker. Samhällsekonomiska analyser visar att nyttan på lång sikt kan motsvara kostnaderna, men osäkerheterna är stora.
Finlands järnvägsnät har dessutom en växande underhållsskuld på cirka 1,6 miljarder euro. Landet investerar mindre i infrastruktur än både Sverige och Norge, vilket försvårar nya storskaliga satsningar.
Herold jämför med Öresundsförbindelsen, som initialt mötte kritik men senare har visat större samhällsekonomiska effekter än väntat.
– Jag hoppas att det finns politisk vilja att börja driva de här frågorna framåt och att fundera på hur Finland ska se ut om 20–30 år, säger han.
Även riksdagsledamoten Sandra Bergqvist betonar behovet av nya transportlösningar.
– I det läge vi befinner oss i, där handeln inte längre går österut, måste vi fokusera på väst och syd. Därför behövs stora infrastruktursatsningar i dessa riktningar, säger hon.
Samtidigt medger hon att projekten i dag saknar tydlig politisk prioritet.
– Det är viktigt att våga tänka långsiktigt. I framtiden kan detta bli ett projekt som lyfts högt, säger Bergqvist.
Källa: rapport från Agenda samt intervjuer publicerade av Yle.
Fakta:
Förslag om en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn har diskuterats i över 30 år. Liknande projekt, som Öresundsförbindelsen, visar att stora infrastruktursatsningar kan få större ekonomiska effekter än initialt beräknat, men innebär samtidigt betydande finansiella risker och lång genomförandetid.
