Automatiserad tågdrift, ATO, kan bidra till effektivare järnväg men också medföra nya risker. Inom EU-RAIL-projektet FP1 MOTIONAL har effekterna analyserats genom simuleringar av kapacitet, körtider och förseningar. Syftet är att ge branschen bättre underlag om hur automation påverkar hela tågsystemet.
Automatiserad drift används redan i vissa tunnelbanesystem, bland annat i Köpenhamn. En skillnad mot konventionell trafik är att tågen framförs enligt förutbestämda körmönster utan variation mellan förare. Det möjliggör styrning mot exempelvis energieffektiv körning eller kortare körtider för tätare trafik. Systemet kan även anpassa körsätt efter rådande trafiksituation.
Samtidigt pekar analyserna på risker. En hög grad av automatisering kan innebära att förseningar blir längre vid störningar. Tidigare forskning visar att tågpersonal spelar en viktig roll vid hantering av oplanerade händelser, särskilt fordonsfel.
– Ett, i sammanhanget, angeläget område som projektet också studerar, är att nyttja förseningsdata och inställelsetider för att simulera hur obemannade tåg kan komma att påverka hela tågsystemet. Det är viktigt, inte minst för Trafikverket, att förstå systemeffekterna, säger Emil Jansson, KTH.
Simulerade scenarier
Studien bygger på simuleringar i ett datorprogram där olika egenskaper matas in för att återskapa scenarier med automatiserad drift. Där ingår även beteendevariationer hos förare, såsom reaktionstid och tidstillägg. Resultaten jämförs med ett referensscenario för körtider och minsta möjliga tidsavstånd mellan två tåg.
– Att vi får ökad kunskap om kapacitetseffekter och automatiserad tågdrift är viktigt för att förstå hur automation inom järnväg kan nyttjas och utvecklas för att på bästa sätt bidra till att stärka järnvägens konkurrenskraft, menar Magnus Wahlborg projektledare flaggskepp 1, Trafikverket.
Resultaten från simuleringarna presenteras under våren i rapporter som görs tillgängliga för branschen.
Källa: Trafikverket
