En ny studie visar att konkurrensutsättning och privatisering har sänkt kostnader och biljettpriser i den svenska järnvägen. Forskaren Johan Nyström menar att debatten om återreglering bygger på en felaktig premiss och att avregleringen i flera fall gett positiva effekter. Vid ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv diskuterades utvecklingen, där flera politiker och branschföreträdare lyfte underhållsskuld, kapacitetsbrist och långvariga investeringar som centrala frågor.
Bakgrund till debatten
Sedan 1980-talet har järnvägen successivt avreglerats och delar av verksamheten öppnats för konkurrens. Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen ett seminarium med anledning av ökade förseningar och problem i tågtrafiken. På seminariet konstaterade moderatorn Robert Gidehag att uttrycket ”det går som tåget” fått en annan innebörd.
Låga punktlighetssiffror och växande underhållsskuld
Transportforskaren Johan Nyström framhöll att den svenska järnvägen under 2024 hade den lägsta punktligheten som hittills uppmätts, då 87 procent av tågen anlände i tid. Nyhetsflödet präglades samtidigt av omfattande störningar.
”Samtidigt har vi en ackumulerande underhållsskuld som har ökat under lång tid och nu är uppe i 94 miljarder. I sådana här tider letar man ofta efter en syndabock att skylla på. En lättkommunicerad förklaring brukar vara att beskylla privatiseringen för alla problem. Lösningen är då att helt enkelt återreglera”, sa Johan Nyström.
Han betonade att den slutsatsen inte har stöd i forskningen.
”Hela den premissen bygger på en felaktig grund. Det finns ett gäng utvärderingar av reformerna som är gediget gjorda. En vetenskapsstudie visar att MTR:s inträde på sträckan Stockholm–Göteborg gjorde att biljettpriserna gick ner med 12 procent. Utöver det så har marknadsöppningen lett till fler avgångstider och större spridning på priserna där man kan välja att åka dyrt eller åka billigt.”
Förslag om permanent finansiering
Nyström pekade på att underhållsmedel ofta används som budgetregulator. ”Politikerna måste sätta ner foten här men det har de inte gjort. Det måste bli sexigare att byta växlar än att klippa band”, sa han.
Politiska perspektiv
Moderaternas Maria Stockhaus ansåg att rapporten tydliggör bristande satsningar på underhåll. ”Vi politiker har svikit järnvägen och har inte satsat tillräckligt mycket pengar på underhåll”, sa hon och betonade behovet av bättre upphandlingar.
Socialdemokraternas Aylin Nouri menade att regeringen saknar plan för kapacitetsfrågan. ”Vi måste få mer räls i det här landet”, sa hon och lyfte behovet av blocköverskridande samarbete. Hon framhöll även att Trafikverket bör utföra delar av underhållet själv för att stärka sin beställarkompetens.
Erfarenheter från operatörer
Johan Söör, tidigare vd för MTRX, sade att prispressen var större än vad studien redovisar. ”MTR Express låg 25 procent under den nya nivån”, sa han och menade att marknadsöppningen gav tydliga effekter.
Daniel Suhonen från tankesmedjan Katalys beskrev situationen som ”en frontalkrock mellan verkligheten och näringslivets behov” och argumenterade för att järnvägen är ett naturligt monopol.
Slutsats från forskaren
Efter diskussionen underströk Johan Nyström att hans rapport är en utvärdering av reformer som fungerat väl. ”Det här är en utvärdering av två reformer som är väldigt lyckade och att då föreslå en lösning som går tvärt emot tycker jag är väldigt konstigt”, sa han.
Källa: Svenskt Näringsliv
