I Trafikverkets förslag till nationell plan 2026–2037 föreslås att etappen Skellefteå–Luleå kan projekteras och byggas av en annan aktör än Trafikverket. Detta är ett förslag som Norrbotniabanan AB tidigare har lyft till både Trafikverket och regeringen.
– Trafikverkets besked idag visar att myndigheten är öppen för alternativa lösningar för att påskynda projektet, vilket innebär att vårt arbete fortsätter med full kraft i samarbete med regeringens utredare, säger Gusten Granström, vd på Norrbotniabanan AB.
Norrbotniabanan är inte bara ett järnvägsbygge – det är en strategisk investering som kan förändra hela Sveriges framtid. Med kortare restider, stärkt konkurrenskraft för näringslivet och klimatsmartare transporter får norra Sverige de verktyg som krävs för att möta den industriella omställningen.
– Vi har just nu ett unikt tidsfönster att etablera ett projektbolag med statligt, kommunalt och regionalt ägande för sträckan Skellefteå–Luleå. Med ett sådant upplägg kan byggandet påbörjas tidigare, resurserna användas mer effektivt och vi undviker onödiga förseningar. Missar vi detta tillfälle riskerar projektet att hamna på efterkälken i många år, fortsätter Granström.
Han leder arbetet med att ta fram ett konkret förslag på byggbolag och betonar vikten av att agera snabbt:
– EU har öppnat för medfinansiering av sträckan Umeå–Luleå, en möjlighet som inte kommer tillbaka. De övriga medfinansierade projekten omfattar stora infrastruktursatsningar som Brenner Base-tunneln, Fehmarnbeltförbindelsen och Stockholm–Oslo. Därför måste planeringen till Luleå färdigställas snarast. Den får inte hotas av osäkerheter – det kan bromsa framdriften. Ett omtag i processen skulle kunna försena Norrbotniabanan med upp till åtta år och riskera att andra projekt prioriteras. Det vore ett allvarligt strategiskt misstag för Sverige.
– Möjligheterna finns, men de är tidsbegränsade och kan inte återskapas om de går förlorade. Projektbolag, EU-medel och en tydlig planeringslinje är själva grunden för att Norrbotniabanan ska kunna byggas klart i tid. Vi uppmanar därför regeringen och berörda aktörer att ta ansvar för att säkra de kritiska förutsättningarna – innan det är för sent. Norrbotniabanan kan inte vänta, säger Granström.
Lorents Burman, ordförande i Norrbotniabanegruppen, ser beskedet som en viktig signal till regionens näringsliv:
– Norrbotniabanan kommer att korta restiderna, stärka arbetsmarknadsregionerna och göra det möjligt för fler att bo och verka i norra Sverige. För näringslivet innebär det snabbare transporter, bättre tillgång till arbetskraft och ökad tillförlitlighet i logistikkedjorna.
Carina Sammeli, vice ordförande i Norrbotniabanegruppen, betonar att banan är mer än ett infrastrukturprojekt:
– Den är efterlängtad av invånarna och utgör en nyckel för kapacitetsökning, konkurrenskraft och kompetensförsörjning i norra Sverige. Det handlar inte bara om att bygga järnväg – det handlar om att bygga framtidens samhälle.
Anders Öberg, regionråd i Norrbotten, understryker att väntan har varit lång:
– Dagens besked från Trafikverket bekräftar att projektet rör sig i rätt riktning – från klarhet till klarhet. Industrins gröna investeringar kräver moderna transporter, och Norrbotniabanan är en nyckel för elektrifiering, export och regional tillväxt. Nu krävs gemensamma krafttag för att banan ska färdigställas snarast. Det är avgörande för att möta framtidens behov, stärka vår konkurrenskraft och säkerställa att Norrbotten står redo för den hållbara omställningen.
Källa: Norrbotniabanan
