Induktiva givare ökar säkerheten i svensk trafik

Hinderdetektering längs järnvägen på Roslagsbanan, Bild: AB BLINKFYRAR

Hinderdetektering har sedan många år tillbaka ökat trafiksäkerheten på plankorsningar. Induktiva givare är ett samlingsnamn för detektorer. Dessa detektorer fungerar som en metalldetektor där objekt som bil eller cykel kan kännas av och kopplas mot en ITS lösning i olika syfte. Detektorerna används hela tiden med ny teknik samt digitala lösningar för att utöka användningsområdena inom säkerhet. Grundprincipen i hur hinderdetektering fungerar och varför den ska användas är dock densamma - att komma närmare nollvisionen som stadgades 1997. Ingen ska omkomma i trafiken.

Induktiva givare är en ITS lösning som tagits fram för att öka säkerhet på väg och för att främja miljön. En kategori av induktiva givare är hinderdetektorn som används på svensk järnväg. Hinderdetektorn är ett kompletterande element till bommarna på en plankorsning. När ett hinder står på plankorsningen, till exempel en bil som får motorstopp, så ska bommarna inte fällas ner. Samtidigt så visas ett rött ljus till tåget som ska passera plankorsningen. Skulle lokföraren mot all förmåga inte märka av det röda ljuset så aktiveras ATC (Automatic Train Control) som stoppar tåget från att fortsätta köra. Det finns tre anledningar att förse en plankorsning med hinderdetektor:

  • Fordonets hastighet; Hastigheten på banan är över 160 km/h.
  • Transportens karaktär; Stor andel av vägtrafiken är transporter av farligt gods.
  • Vägens utformning; till exempel Fordonsmagasinet före infart till en större väg är så kort så att ett fordon som ska lämna företräde riskerar att bli stående på spåret.

bild
Järnvägen på Roslagsbanan, Bild: AB BLINKFYRAR

Roslagsbanan är en av de tågbanor i Stockholm som har 39 stationer med hindersdetektering som tar Sverige ett steg närmare nollvisionen. Hinderdetekteringen monterades och frästes ner i asfalten vid olika tillfällen under både dag och natt, effektiv planering gjorde att hela projektet blev klart på 3 veckor. En hinderdetektor kan ha en livslängd upp till 20 år innan en ny kan behövas fräsas ner i asfalten. Induktiva givare är inte en ny teknik men används fortfarande för att de är otroligt pålitliga. Ofta är detektorerna använda i kombination med andra nya ITS lösningar och projekt.

Användningsområden är till exempel P-ledning och parkeringshus där bilister kan se antal lediga platser. Ett annat viktigt användningsområde är trafikljus där induktiva givare känner av hur många bilar som står vid ett trafikljus för att veta i vilken intervall ljuset ska slå om. På så sätt besparas miljön på onödiga stopp och utsläpp från bilar på väg. Där av är induktiva givare relativt gränslösa till vilka lösningar i trafiken som de kan användas till.

 

bild

Blinkfyrar är en helhetspartner med lång expertis inom trafiklösningar. Svensk Detektorfräsning (SVDT) ingår numera i AB Blinkfyrar och utgör en del i vår satsning på tjänster och erbjudanden inom infrastruktur. Blinkfyrar, som funnits sedan 1960, är marknadsledande inom vägmärken, trafikavstängningsmaterial, trafiksäkerhetsutrustning, digital vägmärkeshantering, parkeringsvägledning och detektorsågning.

Kontakta Richard Thelin - richard.thelin@blinkfyrar.se för mer information eller konkreta förfrågningar

Besök hemsidan HÄR!