Närmare 900 miljarder kronor ska satsas på infrastrukturen under perioden 2022 till 2033. Planerna är presenterade sedan tidigare av Trafikverket och riksdagen har klubbat själva rambeloppet. Nu har regeringen också bestämt detaljerna i stor utsträckning, och gjort egna prioriteringar.
Jämfört med Trafikverkets plan lägger regeringen fler miljarder på järnvägen, bland annat fyrspårig järnväg på pendlarsträckan Uppsala–Stockholm som under många år haft problem. Med det blir också mer pengar till Malmbanan och Sydostlänken, enligt Tomas Eneroth.
250 eller 320 km/h
Därmed vill regeringen satsa på de omdiskuterade, och av oppositionen ifrågasatta höghastighetsbanorna som i slutänden ska binda samman Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg. Inledningsvis blir det mer pengar till några delsträckor.
För Tomas Eneroth handlar det i första hand om att öka kapaciteten. Definitionsmässigt blir det också möjligt att köra höghastighetståg, det vill säga 250 km/h. Om det sedan blir möjligt att köra 320 km/h eller inte är kanske inte det viktigaste, enligt ministern. Trafikverket får utreda vidare vad som är effektivast.
Det viktigaste är att öka kapaciteten, säger han.
Någon gång runt 2045 skulle nya kompletta banorna kunna stå klara, bedömer Eneroth.
För att få råd inom den befintliga ramen har regeringen valt att plocka bort några mindre projekt. Eneroth nämner bland annat vägsträckan Matfors-Blåberget, väster om Sundsvall.
Räcker knappast
Samtidigt sker satsningar på 197 miljarder på vägunderhåll där bland annat Essingeleden och E22:an ska förbättras, en rekordsumma enligt Eneroth:
Vägarna är slitna och vi har stora utmaningar som vi måste möta. Vi ska få tryggare och bättre vägar. Aldrig förr har vi byggt så mycket nytt. Vi behöver stärka upp vägnätet så det klarar av ett befolkningstal på tio miljoner invånare.
Men redan när Trafikverket lade fram sin plan före jul, flaggade myndigheten för att vägsatsningarna bara räcker till mer av akuta avhjälpande åtgärder än förebyggande.