Sedan januari 2014 har Europeiska unionen en ny policy för transportinfrastruktur, som syftar till att koppla samman olika delar av Europa. Syftet är att eliminera flaskhalsar i trafikflödet och den inre marknadens funktion, att täppa till klyftorna mellan medlemsstaterna i transportnätet och att harmonisera tekniska standarder för transporter.
TEN-T-nätverket omfattar stamnätet, det övergripande nätet och stamnätskorridorerna. De olika kategorierna av nätverk anger deras betydelse och ligger till grund för ansökningar om medel. I linje med Europa 2020-strategin omfattar grönare transporter främjande av renare transportsätt, höghastighetsbredband och användning av förnybar energi.
Projekten finansieras av programmet Connecting Europe Facility (CEF), som förvaltas av Innovation & Networks Executive Agency (INEA). 24,05 miljarder euro har öronmärkts för programmet till 2020.
TEN-T-nätverket har fungerat med varierande framgång sedan 1996. Dess största prestation anses vara effektiviseringen av öst-västtrafiken i Europa sedan EU:s utvidgning 2004.
TEN-T behöver utvidgas till Östeuropa
Den Baltisk-Adriatiska TEN-T-korridoren från Italien slutar efter 240 mil i Gdynia. Därifrån går färja till Karlskrona men ingen EU-korridor. Här behövs förbättring.
Den Nordsjö-Baltiska korridoren går 320 mil från Antwerpen i Belgien genom hela Centraleuropa och utefter den Baltiska kusten norrut till Helsingfors. Från Klaipèda i Litauen går färja från denna korridor till Karlshamn.
Transporter från dessa båda EU-korridorer transiterar genom Blekinge för att ansluta till den nästan 500 mil långa Scandinaviska-Medelhavs-korridoren (ScandMed) som sträcker sig från Valetta på Malta till Stockholm, Helsingfors och Oslo. I Sveriges närhet passerar den mitt i södra Sverige mellan Skåne och Jönköping. Det finns alltså motorväg och dubbelspårig järnväg fram till Gdynia och Klaipèda och godset ska sedan vidare till E4 och stambanan.
