Tveksamheten kring bygget av en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn tilltar. En 103 kilometer lång tunnel till Tallinn beräknas kosta mellan 13 och 15 miljarder euro.
Helsingfors–Tallinn-tunneln är en föreslagen tunnel under Finska viken som skulle knyta samman den finländska huvudstaden med den estniska.
Myndigheter håller i pengarna
Aktiva parter i diskussioner och förstudier har främst varit borgmästarna i Tallinn och Helsingfors, Edgar Savisaar och Jussi Pajunen. Båda städerna har betalat 100 000 euro till förstudier, men respektive lands myndigheter har inte velat bidra med pengar.
I mars 2019 meddelade Peter Vesterbacka, en av företaget Rovios grundare, att hans liknande tunnelprojekt, FinEst Bay Area Development, hade ingått ett preliminärt avtal med det kinesiska investeringsbolaget Touchstone Capital Partners.
Illustration. Projektbeskrivning, Källa: FinEst Bay Area Development,
Projektkostnader beräknas till 15 miljarder euro, och förbindelsen uppgavs kunna vara färdigbyggd 2024, i stället för 2040 som Finlands och Estlands regeringar tidigare har sagt. Finlands statsminister uttalade sig positivt om en fast förbindelse under ett besök i Estland 2019.
Estland tvekar
Estlands regering tror uppenbarligen inte längre på Peter Vesterbackas privara tunnelprojekt. Om tunneln byggs ska det göras som ett samarbete mellan finska och estniska staten, inte som ett privat initiativ, hävdar den estniska ministern Jaak Aab.
Den estniska ministern för regional utveckling, Jaak Aab, tänker föreslå att regeringen inte går vidare med projektet att bygga en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.
Projektet, som drivs av Finest Bay Area Development med Peter Vesterbacka i spetsen, har upprepade gånger stött på patrull och det senaste beskedet är ytterligare en käpp i hjulet för tunneln som planeras vara färdig 2024.
– Det är klart det är beklagligt, konstaterade Vesterbacka som nyligen fick en lista med 57 punkter på varför den estniska regeringen inte tror på projektet, berättade Peter Vesterbacka nyligen till tidningen Hufvudstadsbladet (HBL).
Inte övertygande
Estländarnas huvudargument är bland annat att projektet inte kan garantera säkerheten i tunneln samt att själva "affärsidén inte verkar övertygande".
– Det känns väldigt märkligt, sade Vesterbacka.
- Affärsidén är ju vårt problem, de har själva erkänt att projektet inte skulle gå att genomföra utan privata pengar. Vad gäller säkerheten kommer vi förstås att följa alla lagar och förordningar. Men för att kunna garantera det måste vi få tillstånd att utföra alla miljökonsekvensbedömningar och utredningar, säger Vesterbacka till HBL.
Den estniska regeringen har enligt Vesterbacka haft en hel del frågor om projektet.
– Vissa frågor har varit väldigt märkliga, bland annat har de undrat hur många toaletter vi kommer att bygga på den konstgjorda ön utanför Tallinn. Det är lite svårt att svara på en sådan fråga då vi knappt vet hur själva ön ska se ut och var exakt den ska byggas, sade Vesterbacka.
Han påpekade ändå att man gjort sitt yttersta för att svara så detaljerat som möjligt, vilket resulterade i 1500 sidor text på estniska. Samtidigt upplever Vesterbacka att de blivit orättvist behandlade jämfört med andra motsvarande initiativ.
– Nu hävdar de att man inte kan stödja ett projekt som saknar väsentlig information. Samtidigt går man vidare på att bygga en bro mellan fastlandet och Ösel, ett projekt som saknar både budget och plan.
Kör vidare
Entreprenören Peter Vesterbacka hoppas fortfarande, skriver HBL, att "Tallinntunneln ska vara klar till jul 2024. Men att hindren är många".
Det mest märkliga enligt Vesterbacka är ändå Aabs uttalande om att Estland fortfarande är berett att gå vidare med tunnelprojektet som ett samarbete mellan de båda staterna.
– Den finska regeringen har inget sådant statligt projekt på gång! Men vi har hela tiden varit tydliga med att vi givetvis tar med de båda staterna i vårt projekt. Det skulle inte gå att genomföra annars.
Vad betyder det estniska beskedet för projektets fortsättning?
– Det hindrar oss inte från att fortsätta planera. Vi går vidare. Men det är tungt att hela tiden jobba mot negativa attityder.
Källa: HBL
