Strid om bolagisering av Helsingfors stads trafikaffärsverk

HRT planerar rutterna och beställer trafiken från olika aktörer, bland annat från HST som sköter spårvagns- och metrotrafiken samt Sveaborgsfärjan och stadscyklarna. Foto: HST

Politikerna i Helsingfors ska under hösten fatta ett stort beslut om framtiden för det som nu heter Helsingfors stads trafikaffärsverk (HST), skriver nyhetssajten Svenska Yle.

Planen är att HST ska bolagiseras, vilket stöter på motstånd hos anställda. Vad innebär bolagiseringen? Har den har någon betydelse för passagerarna? Namnet HST kommer dock att gå till historien.

HST är förkortningen för Helsingfors stads trafikaffärsverk. HST är nu ett kommunalt affärsverk. Ett affärsverk har en mer självständig ställning inom staden än andra verksamhetsenheter och gör till exempel ett eget bokslut.

HST:s viktigaste samarbetspartner är Helsingforsregionens trafik HRT.

HRT är förkortningen för Helsingforsregionens trafik. Det är en samkommun bestående av Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Sibbo, Tusby, Kyrkslätt och Sjundeå.

Medlemskommunerna betalar en avgift till HRT för att kollektivtrafiken i kommunen ska fungera.

Politikerna har ännu inte fattat något beslut utan stadsfullmäktige behandlar frågan i september. Innan dess behandlas ärendet av HST:s direktion och av stadsstyrelsen. Enligt planen inleder det nya bolaget sin verksamhet den 1 januari 2022.

Enligt HST:s vd Ville Lehmuskoski är ett aktiebolag en smidigare förvaltningsform än ett affärsverk. Ett bolag är inte lika beroende av Helsingfors stads ramar, också fastän bolaget ägs av staden. Trots att ett affärsverk till viss del är självständigt är ett aktiebolag mera fristående.

Därför har staden ännu över 40-åriga spårvagnar med höga golv.

Lehmuskoski belyser det med att HST inte har kunnat köpa nya spårvagnar som Helsingforsregionens trafik varit redo att betala för eftersom stadens årliga investeringstak i så fall överskrids.

Men om HST blir ett aktiebolag berörs man inte av investeringstaket.

En stor orsak är också att ett aktiebolag kan samarbeta med Esbo och Vanda eftersom grannstäderna tydligt uppgett att de inte vill samarbeta med ett affärsverk. Helsingfors har nu ensamt betalat för metrotågen fastän de kör från Helsingfors till Esbo.

Affärsverket leds nu av en direktion bestående av politiker medan aktiebolaget leds av en styrelse bestående av politiker, tjänstemän och utomstående.

Det nya bolaget sköter infrastrukturen, depån och spårvagnarna och deltar inte i upphandlingar för att sköta själva trafiken fastän HRT i framtiden kommer att upphandla trafiken för Spårjokern.

All nuvarande verksamhet, det vill säga metro, spårvagnar, stadscyklar och Sveaborgsfärjan övergår till det nya aktiebolaget som sluter avtal med Helsingforsregionens trafik.

Enligt Lehmuskoski syns förändringen inte utåt utan allting som förändras sker i bakgrunden.

En synlig förändring är ändå att namnet ändras. Ett förslag är att bolaget får namnet Kaupunkiliikenne Oy, på svenska Stadstrafik Ab.

Vd Ville Lehmuskoski säger nej och anser att eventuella risker har behandlats under beredningen. En risk är skattepåföljder men staden har därför gått igenom det med skattemyndigheterna på förhand. År 2014 stoppades planer på bolagisering på grund av stora skattepåföljder.

Bland anställda stöter bolagiseringen på motstånd eftersom man anser att allting nu fungerar bra. I sociala medier pågår därför en kampanj för att stoppa processen.

Ett argument som där lyfts fram är att HST ska privatiseras, det vill säga ägas av ett privat företag. Men dylika planer finns inte eftersom aktiebolaget ska ägas av Helsingfors stad och eventuellt en liten del av Vanda stad.

Personalen motsätter sig bolagiseringen i ett utlåtande eftersom man anser att beredningen är bristfällig.