Debatt: Upprustning av inlandsbanan lönsamt projekt

Bra affär att rusta upp Inlandsbanan skriver debattörerna. Foto: Inlandsbanan

En satsning här och nu på Inlandsbanan skulle ge positiva effekter på så mycket mer än järnvägen, skriver företrädare för Inlandsbanan på SvD Debatt.

Efterfrågan på koldioxidfri energi och koldioxidfritt stål med klimat­omställningen i fokus är pådrivande men är infrastrukturen verkligen rustad för dessa viktiga och gigantiska satsningar? Vem har egentligen den övergripande kollen på att landets infrastruktur har en redundans som klarar av det? Den dystra sanningen är att ingen egentligen har den. Trafikverkets bristanalyser präglas av stuprörstänkande och felberäkningar. Effekter på åtgärder beräknas bara på den länk som åtgärdas, utan hänsyn till effekter på andra länkar.

Inlandsbanan driver sedan 2017 projektet Inlandslänken som syftar till en upprustning av den befintliga järnvägsanläggningen Inlandsbanan. Reinvesteringen omfattar ett spårbyte längs hela banan och kommer att resultera i ett avsevärt kapacitetstillskott i transportsystemet genom en järnvägsanläggning med högre bärighet och högre medelhastighet - till gagn för industrin i norra Sverige. Inlandslänken skiljer sig jämfört med andra järnvägsinvesteringar främst genom att investeringen är blygsam i förhållande till storleken. Det är ingen ny bana som ska byggas. Det handlar om att rusta det som redan finns och till en standard där den kan göra stor nytta för den samlade järnvägskapaciteten.

En full utbyggnad av hela Inlandsbanan för att möta modern standard är samhällsekonomiskt lönsam. Beräknat statligt stöd utöver behovet för existerande bana beräknas till 1 800 miljoner kronor för hela upprustningen 1200 kilometer inklusive tvärbanor. För motsvarande investering får man 15 kilometer höghastighetsbana. Skälet till de låga kostnaderna per kilometer är att banan redan finns, det är en upprustning, inte en nybyggnad. Att statens bidrag kan vara så begränsat är att projektet genom sin lönsamhet till stora delar går att finansiera utanför statsbudgeten. Det kapacitetstillskott en upprustad Inlandsbana ger är lika mycket som en nybyggd bana skulle ge men till väsentligt lägre pris.

Sveriges ekonomi har klarat covidkrisen bra. Finansministern försöker nu stimulera en nystart för Sverige genom investeringar i infrastruktur men hennes gaspedal är trög: planeringshorisonten hos staten sträcker sig så långt fram i tiden att inga investeringar kommer att kunna göras i närtid. Med ett undantag: en grön vätgasbaserad godskorridor genom halva Sverige kan påbörjas direkt vilket skulle lösa industrins behov av infrastruktur men även bidra till att Sverige klarar av klimatomställningen. Båda dessa saker kan och bör ske nu – inte någon gång i framtiden.

Katarina Nyberg Finn (S)
ordförande Inlandsbanan
Per-Anders Westhed (C)
vice ordförande Inlandsbanan

Texten är redigerad