Transportsystemet hyperloop är inte längre bara en futuristisk vision, utan håller så småningom på att bli av på riktigt, efter flera år av diskussioner och utveckling. Det finns redan en testbana för hyperloop i USA och en byggs också i Nederländerna.
Det handlar om att transportera antingen passagerare eller gods i kapslar, inne i ett stålrör med lågt lufttryck. Luftmotståndet är då lågt och det går lätt att uppnå en fart på 1000 kilometer i timmen.
Allt fler experter tror att hyperloop kommer att transportera passagerare någonstans i Europa inom tio år.
Det är helt realistiskt, för i november i fjol fick de första passagerarna åka hyperloop, på en 500 meter lång testbana i öknen i Nevada i USA.
På grund av den korta banan hann man bara accelerera till en fart på 160 kilometer i timmen, men med betydligt längre banor är tanken att man ska kunna komma upp till 1000–1200 kilometer i timmen.
Nytt europeiskt center för hyperloopteknik
I staden Groningen i Nederländerna byggs också en testbana på drygt 2,6 kilometer, invid ett nytt europeiskt hyperloopcenter (EHC). Projektet har en budget på 30 miljoner euro och har finansierats av den nederländska staten.
Testbanan ska vara klar nästa år och kan bli central för hyperloop-utvecklingen i Europa.
Det finns dessutom flera europeiska hyperloopföretag som utvecklar olika delar av den teknik som behövs.
En Hyperloop-kapsel presenterades nyligen i Spanien. Den ska kunna färdas i 1000 kilometer i timmen. Ett hyperloop-fordon kan ta till exempel 20–30 passagerare. Fordonen färdas i ett rör med mycket lågt lufttryck.
När man sänker lufttrycket tillräckligt mycket så finns det alltså nästan inget motstånd, och man kan glida snabbt och långt utan att tillföra energi.
Hyperloop kan vara klimatvänligt i och med att den drivs med ström, så länge strömmen produceras på ett grönt sätt.
Själva teknikutvecklingen är inte det svåraste. Dessutom har EU börjat det tidskrävande arbetetet med att ta fram standarder för hyperloop.
Standardiseringschef Kimmo Konkarikoski vid organisationen YTL koordinerar det arbetet för Finlands del, och han förklarar varför det är så viktigt.
– Till exempel inom järnvägstrafiken har man haft olika bredd på spåren i olika länder, och olika tekniska lösningar som inte alltid är kompatibla sinsemellan, säger han till nyhetssajten Svenska Yle.
Med hyperloop vill man nu agera tidigt för att undvika att liknande problem ska uppstå, och man vill också se till att de lösningar som används är säkra.
Det här jobbet kan ta flera år. Det finns så mycket att ta ställning till, och så många parter som måste komma överens.
Flera experter bedömer att just reglerna och byråkratin är det som bromsar utvecklingen, mer än vad den tekniska utvecklingen gör.
