Utifrån två avgränsade områden, kontaktledning och skarvfritt spår, visar en förstudie att nya digitala lösningar ger en mer effektiv förvaltning av Trafikverkets tillgångar. I projektet Verklighetslabb Digital Järnväg konstaterades att Trafikverket kan uppnå en radikal förbättring av Trafikverkets mät- och övervakningsverksamhet. Receptet är att automatisera de manuella och komplettera de maskinella mätningarna med digitala lösningar.
Med ökad digitalisering kan behovet av tid i spår minska samtidigt som produktivitet och effektivitet förbättras. Frigjord tid från dagens manuella arbete kan läggas på mer värdeskapande aktiviteter för att förebygga potentiellt trafikstörande fel innan de påverkar trafiken.
Med utgångspunkt i tidigare kunskap och erfarenhet från från bland annat e-Pilot och Shift2Rail, samt med förstudien som grund, har projektet ”Automatiserade mätningar av järnvägsinfrastrukturen” fått finansiering för att gå vidare med upphandling av nya lösningar som ska lägga grunden för ett mer digitaliserat tillståndsbaserat underhåll. För att skapa tydlighet i upphandlingen avgränsas uppdraget till två kritiska anläggningstyper; skarvfritt spår och kontaktledning. Tanken är att både metodik och lösningar sedan ska kunna skalas upp till fler anläggningstyper.
– Vi har valt dessa områden då de genererar betydande trafikstörningar och kostnader, men även är tekniska gränssnitt mot järnvägsfordon, berättar Peter Söderholm, tidigare projektledare som nyligen lämnat över stafettpinnen till Amparo Morant på Trafikverket.
– Vi har gjort, och gör fortfarande, vad vi kan för att nyttja det vi kallar lågt hängande frukter, men, vi måste gå vidare och åstadkomma ett digitaliseringslyft inom Trafikverket med en fortsatt digital transformering av det tillståndsbaserade järnvägsunderhållet, menar Peter.
Trafikverkets ambition är att använda upphandlingen som ett verktyg för att stimulera och stödja externa aktörer till att vidareutveckla systemlösningar, genomföra demonstrationer i verklig miljö och i samma kontrakt erbjuda oss de nya lösningarna. Förhoppningen är att lösningarna sedan ska kunna erbjudas på marknaden, både till Trafikverket och andra aktörer.
– Vi vill gå från forskning till nytta och ser att implementerade lösningar kan bidra till både ett järnvägssystem med förbättrad säkerhet, punktlighet och kostnadseffektivitet samt till svensk konkurrenskraft.
