Många har velat förklara 2020 års höga punktlighet med ”corona-effekten”, men när TTT:s analysfunktion dykt ner i siffrorna har man sett flera parametrar som påverkar. Magnus Linné som leder TTT:s analysgrupp.
– Jag tror att många snabbt drog slutsatsen att det bara varit minskade volymer som legat bakom hela förbättringen av punktligheten. Och det är klart, viss effekt har pandemin haft - för ju färre tåg som är ute i systemet, desto färre störningsmoment.
I analysarbetet framträder flera andra faktorer som påverkade att vårt järnvägssystem fungerade så bra som det gjorde under 2020. Bland annat minskade störningstimmarna för infrastruktur och olyckor med 33 respektive 25 procent jämfört med året innan.
– Vi använder främst data från vårt uppföljningssystem kring tidsavvikelser och de störningar som registreras på respektive tåg. Med hjälp av det dataunderlaget kan vi sedan jämföra olika faktorer mot varandra. I vissa fall använder vi även Machinelearning-algoritmer för att kunna dra de slutsatser som är svåra att upptäcka med blotta ögat i ett minst sagt omfattande underlag.
