Kapacitetsbrist i järnvägsnätet löses med automation

ERTMS är en av lösningarna på bristen på järnvägskapacitet. Foto: Railtech.com

– Nästan överallt i världen är det brist på kapacitet i järnvägsnätet. Vi år i desperat behov avautomatisk tågdrift för att hantera denna brist. Det är inte en fråga om utan när, Så argumenterade Luc Laroche från SNCF under Intelligent Rail Summit, IRS, 2019. Laroche ansvarar för alla ATO-projekt för den franska järnvägsoperatören.

SNCF arbetar för närvarande med tester med regiontåget mellan Clermont-Ferrand och Thiers och TGV från Paris till Lyon. För regiontåget har SNCF beräknat att med automatiseringsklass 4, GoA4, kan antalet tåg ökas från 25 till 70 per dag och resan kan kortas med 15 minuter. Dessutom kan kostnader per kilometer sänkas med 30 procent. När det gäller TGV körs för närvarande 13 per dag mellan Paris och Lyon. Med ERTMS ombord skulla antalet resor ökas till 16, och om ATO GoA2 läggs till är det möjligt att köra 18 tåg per dag. För godståg innebär införandet av GoA4 30 procent högre vinster genom effektivare distribution av rullande materiel och justeringar av vad som tillhandahålls.

Yvonne Dubben, utvecklingschef på Arriva, förklarade för IRS-deltagarna varför hennes järnvägsoperatör utför ATO-tester i norra Nederländerna. ”Gränserna för vår kapacitet har uppnåtts och det finns inga möjligheter att öka kapaciteten inom överskådlig framtid. Vi kan inte göra tågen längre, eftersom plattformarna inte kan göras längre. Att bygga mer infrastruktur är mycket dyrt och tar mycket tid. Med ATO ser vi möjligheten att få tåg att köra närmare varandra och kanske lägga till ett extra tåg till tidtabellen. ”

Stadler utvecklar ett system för Arrivas FLIRT-tåg och Arriva tecknade ett partnerskapsavtal med provinsen Groningen och ProRail för att testa det. Detta avtal undertecknades i mars 2018 och det första testet ägde rum ett år senare. Arriva räknar med att publicera resultaten under det första kvartalet 2020. ”Vi ville kvantifiera alla antaganden om ATO, inklusive ökad kapacitet, punktlighet, energibesparing, underhållskostnader och säkerhet, men också att se i vilken utsträckning passagerarna upplever mer komfort på självkörande tåg. Särskilt denna senare aspekt har testats lite, säger Dubben. Tyngdpunkten har främst legat på den tekniska sidan".