Nederländska godståg ska ”tystna” senast år 2025

Installering av bullerskydd vid järnvägen i Nederländerna. Foto: ProRail

Senast år 2025 ska nästan alla godståg i Nederländerna vara tystgående. Bullerminskningen kommer att beröra i synnerhet de så kallade Brabant-och Betuwe-linjerna. 

Problemet är att järnvägsoperatören proRail, ministeriet för transport, offentliga arbeten och vattenhantering och forskare har fortfarande mycket kvar att utforska när det gäller vibrationernas effekter och ursprung.

- Vi ligger bra till när det gäller att bekämpa brus- och bullerproblem, men vi befinner oss fortfarande i forskningsfasen när det gäller vibrationer. Vi försöker ta reda på hur vibrationer fungerar i och runt banan. Och RIVM undersöker även dess påverkan på människor. Först när vi har kunskaper om dessa faktorer, kan transportministeriet fastställa standarder, reservera pengar och ge tydliga anvisningar, det kommer dock att ta några år, förklarade Chiel Roovers, teamledare på ProRails avdelning för miljöeffekter nyligen i samband med vibrationsseminariet SpoorPro vid Railcentret i Amersfoort. 

Roovers förstår att tålamodet hos en och en halv miljon människor som bor tre hundra meter från järnvägen har sina begränsningar. 

- Vi föredrar dock att lösa problemen redan i morgon, men vi saknar kunskap, regler och pengar. För närvarande kan vi bara försöka förbättra den nuvarande situationen på platser där bullerbelastningen är som störst.

Roovers nämner en rad experimentella åtgärder som exempelvis dämpningsmaterial i bangrus (ballast) och innovativa antivibrationsskärmar som för närvarande testas, men att ”de lokala invånares och transportörernas intressen måste emellertid vägas mot varandra.” 

- Jag hävdar att godstransport på järnväg är en hållbar transportmetod som förtjänar utrymme att växa, men som måste vara väl balanserad med hållbar livskvalitet för de lokala invånarna.

Det är dock inte bara människorna som lider under bullret från trafiken. Man har undersökt effekten av infrastruktur på de mest värdefulla fågelmiljöerna genom att registrera hur skyddade områden förhåller sig till det finmaskiga järnvägsnätet från norr till söder.

Hela 63 procent av de naturområden som skapats i Sverige för att värna fågellivet är påverkade av vägar och järnvägar. När trafikleder skär genom landskapet störs djurlivet i en korridor på flera kilometer runt vägen och banvallen.

Så mycket som 20-30 procent färre fåglar och däggdjur har uppmätts i dessa så kallade påverkanszonerna i tidigare studier.