”Ökat utbyte stärker företagen”

Tunneln under Hallandsåsen fungerade som en väckarklocka för undermarksbranschen. Läckande miljögifter från tätningsmedlet Rhoca-Gil ledde till högre miljömedvetenhet och bättre kontakter med media. Bilden visar den stora borrkronan vid fullortsborrningen. Foto: Skanska
Robert Sturk är ordförande i Bergsprängningskommittén. Foto: Skanska
Undermarksprojekt har ofta oförtjänt dåligt rykte, menar Robert Sturk. Många tycker att projekten bullrar och tar tid. Men när i

Robert Sturk är ny ordförande i Bergsprängningskommittén. Nu vill han öka utbytet med andra länder, rekrytera fler tjejer till branschen och stärka dialogen med politiker och planerare – samt inte minst bygga vidare på BK-dagens vinnande koncept.

Robert Sturk tillträdde som ny ordförande i Bergsprängningskommittén i slutet av förra året. Han har arbetat 27 år i undermarksbranschen. Sedan 1988 arbetar han för Skanska som Engineering manager. 

– Jag jobbar som teknikresurs vid stora projekteringsuppdrag och samordnare för stora totalentreprenader där även designen ingår, säger Robert Sturk. Ett av dessa projekt var tunneln under Hallandsåsen. 15 år av sitt liv har Robert vigt åt projektet. Om tidplanen håller invigs tunneln i december 2015. Med alla omtag torde det vara ett av Sveriges längsta tunnelprojekt – nästan en kvarts sekel har det tagit från start. – Det har varit otroligt lärorikt och spännande och jag har verkligen fått en helhetsbild av alla aspekter av undermarksprojekt. Det handlar ju inte bara om teknik. Det handlar också om människor, omvärld, media och miljö, säger Robert Sturk. Ökad miljömedvetenhet Skandalen med läckande miljögifter i grundvattnet från tätningsmedlet Rhoca-Gil vid tunnelbygget under Hallandsåsen ledde till en omprövning och ett nödvändigt paradigmskifte inom branschen. Både miljömedvetenheten och öppenheten mot media ökade, menar Robert. – Men i grunden är tunneln under Hallandsåsen ett miljöprojekt som möjliggör fler transporter på järnväg istället för med långtradare. Robert Sturk har också arbetat i flera stora projekt utomlands. Han har ett brett internationellt kontaktnät. Dessutom har han en tå i den akademiska världen eftersom han forskat inom bergsmekanik. Det är erfarenheter som han tror kan tillföra kommittén nya kunskaper och perspektiv. BK-dagen – branschens mötesplats Bergssprängningskommitténs största avtryck i branschen har varit och kommer att förbli BK-dagen, menar Robert Sturk. Varje år samlar dagen 500–600 personer. Här möts branschens olika aktörer och fyller på med nya kunskaper och inspiration. Det sker genom föreläsningar, erfarenhetsutbyte, mässutställningar och gemensam middag. I år är evenemanget förlagt till Stockholmsmässan i Älvsjö och Vasamuseet. Bergssprängningskommittén är unik så tillvida att den samlar vitt skilda aktörer inom en och samma bransch. Här finns de största entreprenad- och anläggningsföretagen inom undermarksprojekt, gruvor, beställare, maskinleverantörer och konsulter. Här finns så väl jättar som LKAB, Skanska och Atlas Copco som konsulter med enmansföretag. – Det är ett stort och etablerat nätverk och vår uppgift är att bibehålla och utöka det så att fler få ta del av vad vi har att erbjuda. En viktig aktör som skulle kunna tillföra kommittén erfarenheter och nya perspektiv är försäkringsbolagen. De har ju en viktig roll vid byggande under mark, säger Robert Sturk. Sverige kan bidra med kunskap En annan viktig spelare när det gäller undermarksprojekt är den internationella organisationen ITA, International Tunneling Association. I ITA samlas branschföreningar för undermarksbyggande från hela världen. Organisationen lyfter fram och driver frågan om stadsplanering under jord på en internationell nivå. Bland annat för organisationen samtal med FN. ITA anordnar också många välbesökta kongresser. Robert Sturk vill verka för att Bergsprängningskommittén blir mer aktiv i ITA. – I Sverige har vi en lång tradition av undermarksbyggande. Vi har välrenommerade och världsledande entreprenadföretag, sprängmedelsleverantörer och maskinleverantörer. De flesta av dem verkar på den internationella marknaden. Vi har hög teknikhöjd. Och vi bra på att engagera hela organisationen. Dessutom har vi en samarbets- och konsensusmodell som bidrar med projekt av hög kvalité, säger Robert Sturk. Men Sverige har också mycket att lära. Vi har inte så mycket erfarenhet at TBM, fullortsborrning. England har kommit längre när det gäller arbetsmiljöarbetet. – Och Finland har hunnit längre än Sverige när det gäller att planera infrastukturen under marken – ett bra exempel är Helsingfors där man utarbetat en så kallad masterplan för underjorden. Rekrytering viktig uppgift De kommande 15–20 åren ligger många stora infrastrukturprojekt i pipeline. En stor fråga är hur branschen ska kunna rekrytera rätt resurser. Här spelar BK-dagen en viktig roll. Studenter från Luleå universitet, Bergsskolan i Filipsstad, Stockholms universitet och Göteborgs universitet får rabatterade avgifter och resestipendium för att besöka BK-dagen. Ett 50-tal studenter närvarar varje år. – Vi sprider ut studenterna under middagen så att de får möjlighet att träffa företrädare för branschen och så att de får en inblick i aktuella projekt och olika roller, säger Rober Sturk.

– Det är en spännande bransch. Och till skillnad från byggande över jord är byggmaterialet inte känt från början. Det är en utmaning att kunna hantera de frågor som uppstår på ett bra sätt. Yrkena inom undermarksbyggande har också en hög teknisk nivå och frågorna spänner över allt från miljö och människor till information och media. Var är tjejerna? En annan viktig uppgift är att arbeta mer aktivt med mångfaldsfrågor. Fortfarande handlar det om en likriktad bransch med allt för få "tjejer". En av föreläsarna på BK-dagen var Helena Söderberg från företaget Züblin. Hennes förläsning hade rubriken "Var är brudarna?".