Forskning inom området finns och har pågått under många år, men flera mindre forskargrupper har arbetat var för sig och på korta anslag. Intresset för samarbetet har funnits länge och att järnvägen dras med en hel del problem är ju ingen hemlighet.
- Trafikverket vill ha ju problemen lösta och vi forskare ville få en helhetssyn och långsiktighet. Efter att först ha diskuterat och sedan förhandlat i ett par år är nu avtalen klara, säger Martin Joborn, adjungerad universitetslektor på avdelningen för kommunikations- och transportsystem, Campus Norrköping, och föreståndare för branschprogrammet Kapacitet i järnvägstrafiken, KAJT.
Programmet kommer att handla om allt ifrån strategiska frågor till rent operativ styrning och uppföljning - allt ifrån hur spår ska byggas så att de klarar trafiken även om 30 år till metoder att konstruera och optimera tidtabeller.
Resurserna samlas nu i ett tioårigt program, finansierat av Trafikverket. Forskare från sex olika akademiska miljöer ingår, förutom Linköpings universitet även Blekinge tekniska högskola, KTH, SICS Swedish ICT, VTI och Uppsala universitet. Tills vidare är de två första åren beviljade, men om programmet fungerar som det är tänkt beviljas sedan anslag för hela perioden. Trafikverket finansierar med 11,5 miljoner årligen, till det kommer pengar från akademin och de deltagande företagen.
- Det här ska inte sluta med ett antal forskningsrapporter, utan förhoppningsvis också leda till nya produkter, nya metoder och andra sätt att tänka. Därför är det viktigt att vi nu knyter till oss både problemägarna och de som i ett senare skede kan omsätta forskningen i produkter och tjänster, säger Martin Joborn.