”Det är positivt att anslagsramen för investeringar och underhåll för åren 2018--2029 ökar med 100 miljarder jämfört med gällande infrastrukturplan, till totalt 622,5 miljarder de kommande 12 åren. Samtidigt är infrastrukturskulden betydande och ett stort gap föreligger mellan tillgängliga resurser och behov. Infrastrukturskulden måste fortsatt hanteras i kommande infrastrukturplaner”. Det skriver Näringslivets Transportråd i ett pressmeddelande, där de kommenterar regeringens beslut om nationell plan för infrastrukturen 2018—2029.
Näringslivets Transportråd instämmer i den grundläggande ansatsen i regeringsbeslutet att gradera upp den befintliga infrastrukturen, att utveckla transportsystemet och att lägga ett starkt fokus på förebyggande drift och underhåll av järnvägen, där bristerna är störst. Regeringens beslut illustrerar hur viktigt väl fungerande transporter är för Sverige och de internationella kopplingarnas betydelse för näringslivets konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation.
Vi välkomnar regeringens skrivningar att samspelet mellan transportslagen måste fungera. De investeringar i farleder och slussar som finns med i regeringens beslut är positiva. Därmed skapas förutsättningar för att ta tillvara sjöfartens potential och utvecklingsmöjligheter för effektiva transporter i samspel med andra transportslag.
* Stabilitet i infrastrukturplaneringen och långsiktigt ökade resurser är viktiga förutsättningar
Det räcker inte med att bibehålla dagens funktionalitet på vägar och järnvägar. En miniminivå är att transportsystemet återställs till den nivå det är avsett för och att eliminera eftersläpande underhåll. Sverige behöver en jämn och långsiktigt hög nivå i infrastrukturinvesteringar och underhåll. Näringslivets Transportråd efterlyser en mångårig och finansierad underhållsplan av infrastrukturen.
Avgörande för om hela planperioden 2018--2029 ska bli ett lyft för infrastrukturen är att de projekt som beslutas i den långsiktiga planen är finansierade och att det finns en stabilitet i infrastrukturplaneringen. Att investeringar och underhåll sker systematiskt, flerårigt och långsiktigt förstärker svenskt näringslivs konkurrenskraft. Det behövs både närtidssatsningar med fokus på ett snabbt genomförande och långsiktiga insatser för systematiska kvalitetshöjningar.
* Bra att regeringen i planen avsätter resurser för en näringslivspott på järnväg
Näringslivets Transportråd välkomnar att regeringen bifallit Trafikverkets förslag att inom ramen för trimningsåtgärder anslå 1,2 miljarder för näringslivsåtgärder på järnväg under planperioden 2018—2029 för att med kort varsel kunna genomföra mindre åtgärder med stor nytta då behov uppstår av ökad kapacitet och effektivitet. Där Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag har mandat att besluta om resurser till lönsamma marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen. Ett anslag för näringslivsåtgärder skapar en mer snabbfotad beslutsordning. Det är ett anslag av jämförelsevis mindre storlek, i genomsnitt 100 miljoner kr per år under planperioden 2018—2029 som nu beslutats. Näringslivets Transportråd anser att nivån på anslaget till näringslivspott bör räknas upp till 150 miljoner kr per år.
* Kopplingen mellan principiella formuleringar och genomförandet av namngivna investeringar kunde varit tydligare. Påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts.
Näringslivets Transportråd efterlyser en bättre synkronisering mellan de principiellt hållna formuleringarna i regeringens beslut om ”förbättrade förutsättningar för näringslivet” och att ”stärka näringslivet” och de namngivna investeringar som anges i regeringens beslut om infrastrukturplanen 2018--2029.
Starkt fokus måste enligt Näringslivets Transportråd läggas på att tidigt under planperioden påskynda slutförandet av redan beslutade centrala stråkprojekt för näringslivet men som ännu inte färdigställts. Tidigarelägg åtgärder som ökar tillgänglighet, kapacitet och framkomlighet. På järnvägsområdet har Näringslivets Transportråd sedan länge prioriterat tre centrala godsstråk av riksintresse:
• Dubbelspår Hallsberg – Mjölby.
• Ökad kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern.
• Dubbelspår på Hamnbanan till Göteborgs Hamn.
Dessa tre stråkprojekt har sedan flera decennier varit med i tidigare infrastrukturplaner. Etappvisa åtgärder har genomförts men stråkinsatserna har inte slutförts. Flera projekt på sträckan Hallsberg-Degerön- Mjölby är i regeringens beslut angivet med planerad byggstart tidigast 2024, d.v.s. sent under planperioden.
Regeringen har här gått på Trafikverkets planförslag för 2018--2029 att tre etapper för slutförandet av dubbelspår Hallsberg-Mjölby senarelagts ytterligare jämfört med tidigare planer. Kvarstående enkelspår på sträckan Hallsberg-Mjölby innebär flaskhalsar som hämmar godsets framkomlighet. Det är på intet sätt framåtsyftande att riskera att år 2029 behöva diskutera slutförandet av stråkprojekt för näringslivets godstransporter som aktualiserades redan under 1990-talet. Konsekvensen blir en utdragen genomförandetakt.
Det är viktigt för näringslivet med genomförande av investeringar för ökad bärighet och kapacitet på Bergslagsbanan/Väster om Vänern. Flera insatser sker på Bergslagsbanan. Mot bakgrund av hela godsstråkets möjligheter att avlasta den hårt trafikerade Västra stambanan anser Näringslivets Transportråd att regeringen genom att påskynda investeringar och underhållsinsatser för ökad kapacitet och bärighet borde ta tillvara möjligheten att separera gods- och persontrafik på Västra Stambanan. Det handlar om att på hela stråket Bergslagsbanan/Väster om Vänern samordna axellast, metervikt, lastprofil och tåglängd.
Hamnbanan anges i regeringens beslut som ett pågående projekt utan slutdatum. Det är viktigt att fullfölja utbyggnaden av ett komplett dubbelspår på Hamnbanan till Göteborgs Hamn. I Trafikverkets planförslag angavs en utbyggnad med enbart ”partiellt dubbelspår.”
Regeringen kunde i sitt ställningstagande till den nationella infrastrukturplanen tydligare ha fått till en bättre koppling mellan principiella formuleringar i beslutet och genomförandet av konkreta stråkprojekt av betydelse för näringslivets transporter. Positivt är att en fördjupning av farleden i Göteborgs hamn finns med i infrastrukturbeslutet dock med byggstart först 2024. Det är även positivt att Sydostlänken att knyta samman Älmhult, Olofström och Karlshamn vilket förbättrar näringslivets transporter finns med i regeringsbeslutet. Även detta dock med byggstart år 2024.
* Flera byggstarter av nya projekt ligger således drygt fem år framåt i tiden år 2024. Risken är att det kommer dröja länge innan flera projekt är fullbordade
Näringslivets Transportråd anser att regeringens beslut om infrastrukturplanen kunde haft ett starkare fokus på vikten av tempo och verkställighet. Det finns ett genomgående mönster i infrastrukturplanen där regeringen strävat efter att påbörja ett stort antal projekt i olika delar av landet, flera med byggstart sent under planperioden år 2024 som:
- Fyrspår Stockholm - Uppsala
- Ny järnväg Göteborg - Borås
- Farledsfördjupning i Göteborgs hamn
- Sydostlänken att med järnväg knyta samman Älmhult, Olofström och Karlshamn
- Ostkustbanan delar norr om Gävle
- Norrbotniabanan delen Dåva-Skellefteå
Det finns sakliga argument för vart och ett av dessa och andra projekt men risken är att kommande regeringar, infrastrukturministrar och Trafikverket i framtida infrastrukturplaner kommer att få hantera ett större antal ofullbordade projekt i olika delar av landet. Detta borde vara en lärdom från tidigare ambitiösa infrastrukturplaner.
Näringslivets Transportråd ser den politiska logiken bakom att ett valår ta med ett stort antal nya infrastrukturprojekt i olika delar av landet som inte fanns med i Trafikverkets planförslag. Dock innebär regeringens hantering av infrastrukturplanen för 2028--2029 att behovet ökar av ett starkt fokus på tempo och verkställighet. Genomförandet av infrastrukturprojekt tar tid.
Bra att regeringen ökat på Trafikverkets insatser för långa godståg
Positivt är att regeringen inom ramen för Trafikverkets insatser för längre, tyngre och större tåg ökar på insatserna för att möjliggöra långa godståg. Dock anges i regeringens underlag planerad byggstart tidigast år 2024 d.v.s sent under planperioden.
Exempelvis borde Hallsberg - Malmö/Göteborg liksom hela stråket Gävle-Göteborg Bergslagsbanan/Väster om Vänern istället tidigt under planperioden ha omfattats av åtgärder för att möjliggöra längre, tyngre och större tåg.
Näringslivets Transportråd välkomnar regeringens beslut om att höja bärigheten på vägnätet för att möjliggöra transporter med tyngre lastbilar – 74 ton. Det anges i regeringens beslut att: ”Åtgärder kommer att påbörjas för att kunna inviga ett vägnät med bärighetsklass 4”. Det är angeläget att dessa BK4-åtgärder hålls separerade från Trafikverkets anslag till bärighet och tjälsäkring där behovet av insatser är stort. Utbyggnaden av ett BK4-nät riskeras annars att bli utdraget över tid. Det är angeläget att Trafikverket nu fokuserar på tempo och verkställighet i satsningen på ökad bärighet på vägnätet och insatser för genomförande av längre, tyngre och större tåg. Näringslivets Transportråd efterlyser konkreta tidsplaner för genomförandet av insatserna så att BK4-vägnätet blir slutfört under denna planperiod 2018--2029.
* Ökat samarbete mellan regeringarna om gränsöverskridande transporter bör åtföljas av en gemensam transportplan
Det är positivt att regeringen kommer att ta initiativ till en dialog med den norska regeringen kring utvecklingen av gränsöverskridande stråk som Stockholm-Oslo, Göteborg-Oslo och Malmbanan/Ofotenbanan liksom anslår medel för en strategisk analys av en ny fast förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör under perioden 2018–2020. En gemensam nordisk/skandinavisk transportplan behövs. De transportplaner som nu gäller – som den av regeringen nu beslutade - slutar vid nationsgränserna. Syftet med en gemensam nordisk/skandinavisk transportplan är att skapa förutsättningar för ökad nordisk konkurrenskraft och att genom effektiva transporter skapa bättre förutsättningar för att uppnå beslutade klimat- miljö- och sysselsättningsmål, välfärd och livskvalitet.
* Bra att regeringen skjuter upp införandet av ERTMS på vissa sträckor
Det är positivt att regeringen skjuter upp införandet av det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS på vissa sträckor i Sverige. Det är viktigt att ERTMS införas i Sverige på ett sätt som är tidsmässigt harmoniserat med övriga Europa och som minimerar störningar. Vid ett införande måste kvaliteten på systemet vara helt säkerställd.
* Nya stambanor/höghastighetsbanor hänvisas till kommande partiförhandlingar
Vad gäller nya stambanor – höghastighetsbanor - hänvisas i regeringsbeslutet till kommande partiförhandlingar om finansieringen. Höghastighetsbanor reser utöver finansieringen och kostnadsberäkningar en rad frågor kring t.ex. trafikekonomin, utbyggnadstakt och modell för marknadstillträde på de nya banorna och där några svar inte ges i regeringens beslut. Näringslivets Transportråd anser – oavsett vilken hastighet det handlar om – att en utbyggnad av nya stambanor/höghastighetsbanor inte får ske på bekostnad av drift och underhåll av befintlig infrastruktur för att upprätthålla dagens funktionalitet och att eliminera eftersläpande underhåll eller att eliminera flaskhalsar i viktiga godsstråk för näringslivets godstransporter. Näringslivets Transportråd uppfattar ministrarnas uttalanden vid måndagens pressträff att man delar den uppfattningen.
* Infrastrukturen är en viktig förutsättningsskapande del för genomförandet av regeringens kommande godsstrategi
Med regeringens kommande beslut om en samlad nationell godsstrategi finns goda förutsättningar för en stark fokusering på näringslivets transporter i genomförandet av den nationella infrastrukturplanen 2018--2029.
