Även om tåg redan är ett miljövänligt sätt att resa på finns det fortfarande utmaningar. Flera sträckor i Europa är ännu inte elektrifierade och i exempelvis Tyskland finns det heller inga långsiktiga planer på att elektrifiera dem. Skulle vätetåg eller batterdrivna tåg kunna ersätta ersätta dieseltåg i framtiden? Det diskuterades under ett seminarium på Elmia Nordic Rail.
Trycket på branschen är stort för att ta fram andra, mer miljövänliga, lösningar. Tekniken för detta finns i dag. Såväl Alstom som Bombardier har tåg med likartad kapacitet som dieseltåg men med bränsle som är betydligt mer miljövänligt.
När Bombardier har satsat på batteridrivna tåg har Alstom valt att satsa på vätetåg.
Rob Whyte är vd på Alstom i Norden och han tar Sverige och Norge som exempel. Två länder där den största delen av tågtrafiken sker i de södra delarna, och betydligt mindre i norr.
– Ska du verkligen spendera ungefär en–två miljoner euro per kilometer för att elektrifiera en sträcka på 100 km där det går ett tåg om dagen? Då måste man fråga sig om det är väl använda pengar jämfört med en vätedriven lösning. Det som folk vill se är en lösning som är självdriven och koldioxidfri – och det är därför som vi har utvecklat vätetågen, säger han.
Ledordet för Alstom i utvecklingen av ett vätedrivet tåg har varit enkelhet. De har tagit ett vanligt dieseltåg och plockat bort dieselmotorn och i stället placerat väteceller och vätebehållare på taket. Tåget har en räckvidd på 800 kilometer, vilket går att förlänga beroende på vilken typ av vätebehållare som används.
– På så sätt har tåget samma egenskaper som det gamla dieseldriva tåget, det har samma acceleration och broms i kurvor, samma utrymme för passagerarna men med fördelarna, eftersom det nu är ett elektrisk tåg, det är så det får kraftförsörjning från cellerna, att det nu är tyst och inte skramlar så som ett dieseltåg kan göra. Dessutom är det helt koldioxidfritt, det som kommer ut från bränslecellerna är vatten och ånga, säger Rob Whyte.
Utmaningen är att hitta ett bra distributionsnät för vätet. I Tyskland är det vanligast att få väte som en biprodukt från den kemiska industrin och Alstom tror att produktionen kommer skilja sig åt beroende på region.
– Tittar vi på Norge med sin billiga energikonsumtion, där elen i princip är gratis om nätterna, kan vi tillverka väte genom elektrolys. När du väl har investerat i infrastrukturen har du fått en fullständig lösning, säger Rob Whyte.
Källa: Elmia
