Svensk järnväg har hög säkerhet. Det visar Transportstyrelsens årliga säkerhetsrapport för järnväg. Med ett undantag lever Sverige upp till de mål som EU ställer på en säker järnväg. Två dödsfall i samband med växling av vagnar gör att Sverige inte når säkerhetsmålet för järnvägsanställda.
– Det är allvarligt när anställda omkommer i sitt arbete och vi har därför börjat ett arbete med att kontrollera hur järnvägsföretagen hanterar risker i samband med växling, säger Gisela Liss, utredare på Transportstyrelsen.
Under 2018 omkom 88 personer i olyckor på järnvägen. Antalet har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. Det gäller även om självmord räknas med.
Av de 88 dödsfallen var 79 självmord, vilket är en ökning efter två år av nedgång.
– Det har gjorts mycket för att förhindra personer att vistas i spårområdet som exempelvis stängsling och kameraövervakning. Vår uppfattning är att ansvariga på svensk järnväg tar suicidproblematiken på allvar, men det är tydligt att det krävs mer än enskilda insatser i infrastrukturen, säger Gisela Liss.
Under 2018 omkom 2 personer i plankorsningsolyckorna, vilket är en minskning jämfört med de senaste fem åren. Någon tydlig förklaring till minskningen finns inte.
– Vi kan inte se att säkerheten ökat eftersom antalet oskyddade plankorsningar fortfarande är högt och de har inte byggts bort i någon större utsträckning mellan 2014 och 2018.
Trots de risker som finns är järnvägen fortsatt säker i jämförelse med till exempel vägtransporter. Sett ur ett säkerhetsperspektiv är därför ökningen av persontågsresandet positiv för svensk transportsäkerhet.
– Vi vill även att den tunga godstrafiken på väg i större utsträckning ersätts med järnväg. Att öka järnvägens attraktivitet blir därför också en säkerhetsfråga, säger Gisela Liss.
Årsrapporten för 2018 bygger på uppgifter från järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och Transportstyrelsens egen tillsynsverksamhet. Syftet är att se om det behövs särskilda åtgärder för att rätta till brister i säkerheten.
