Den regering som tillträder efter höstens politiska vakuum måste ge Trafikverket ansvar för kompetensförsörjningen till järnvägstekniska yrken. Det skriver Robert Röder, ordförande i Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer, och Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier i en debattartikel i SvD.
Den nationella transportplanen 2018-2029 rustar Sverige för 11 miljoner invånare. Drygt 700 miljarder kronor satsas på infrastrukturen, varav en stor del går till åtgärder som ska minska koldioxidutsläppen och öka järnvägens kapacitet. Det är i grunden goda nyheter. Hållbar tillväxt är möjlig.
Av transportplanens budget investeras nästan en femtedel – 125 miljarder – i drift och underhåll av järnvägsnätet. Prioriteringen är nödvändig. Persontågen i Sverige har en sämre punktlighet än i jämförbara EU-länder. Inställda morgonmöten och gods som inte kommer fram i tid är inslag som alltför många vant sig vid.
Det går att vända den negativa utvecklingen. Men en bättre fungerande järnväg kräver mer än miljardanslag till drift och underhåll. Utan tillräckligt många bantekniker, eltekniker, signaltekniker och spårsvetsare blir det svårt att uppnå den nationella transportplanens ambitioner.