Tammerfors spårvägsbygge håller schemat

Tammerfors spårvagnar redan på stadens rådhusplats? Inte ännu men om några år. Bygget av spårvägen pågår för fullt i staden. Foto: Tampereen Ratikka Allians
Tammerfors spårvägsprojekt. Kartorna: Ratikka Allians
Stadsdelen Hervanta vid Tammerfors utkanter får här dubbelspår för spårvägslinjen till centrum. Foto: Wikipedia, kredit: Tiia Monto
Här byggs en ny bro för Tammerfors spårväg. Foto: Tampereen Ratikka Allians
Tammerfors invånare får rösta om vilken färg de nya spårvagnarna ska ha. Tammerfors stad och tillverkaren av rullande materiel Transtech undertecknade nyligen ett leveransavtal för spårvagnarna. I ett första skede levereras 19 spårvagnar och senare ytterligare 5 till 6 vagnar. Målsättningen är att provköra de första vagnarna år 2020. Totalt omfattar beställningen 26 vagnar. Foto: Tampereen Ratikka Allians
Här byggs den delen av spårvägen som svänger av från en av de intensivare befarna gatorna, Hämeentie, Tavastehusvägen på svenska, till en mindre gata. Tampereen Ratikka Allians

Text: Markku Björkman     

År 2002 beslöt den finländska staden Tammerfors att satsa på spårvagnar som har större kapacitet än bussar i den trånga stadsmiljön mellan två stora insjöar.

 

Tammerfors är Finlands tredje största stad efter Helsingfors och Esbo som båda ligger i huvudstadsregionen. Tammerfors har cirka 240 000 invånare och är den största inlandsstaden i Norden.

 

Tammerfors stad konkurrensutsatte uppgörandet av en utredningssplan tillsammans med Åbo stad och den vanns av Ramböll Finland.

 

2010 påbörjades planeringsarbetet i Tammerfors. Planen var klar 2014 och byggnadsarbetet påbörjades inför sommaren 2017.

 

Tammerfors spårvägsprojekt avser byggandet av ett nytt 23,5 kilometer långt spårnät för spårvagn i Tammerfors, som kommer att transportera cirka 40 000 passagerare per dag.

Byggkostnaderna för infrastrukturen förväntas hålla sig inom en budgetram på 250 miljoner euro. Den finska regeringen förväntas finansiera 30 procent av de totala infrastrukturkostnaderna enligt representanter för Tammerfors´ spårvägsprojekt.Den första linjen från Hervanta till Pyynikintori och Tammerfors universitets centralsjukhus beräknas bli öppnad år 2021. Västerut till Lentävänniemi ska trafiken starta 2024.

I utredningsplanen hade rutten ändrats så att banan slutar vid Hervantajärvi i stället för vid Ahvenisjärventie i söder. Hållplatsernas antal utökades vid vägarna Teiskontie och Sammonkatu. Linjen går längs Paasikiventie istället för Pispalan valtatie. Stadsfullmäktige godkände utredningsplanen 16 juni 2014 och beslöt gå vidare med projektet till utvecklingsfasen. Planen för förverkligande, kostnadsberäkningen och konsekvensbedömningen blev klara i september 2016. Då beräknades spårvägens infrastruktur kosta 283 miljoner euro.  Tammerfors stadsfullmäktige beslöt 7 november 2016 att inleda byggandet.

26 nya spårvagnar

Spårvagnarna byggs i Kajana av Transtech, ett dotterbolag till Skoda Transportation, som vann en offerttävling i oktober 2016. Beslutet överklagades till marknadsdomstolen av en konkurrent, men överklagan förkastades i oktober 2017.

Därefter undertecknade Tammerfors stad och Transtech ett leveransavtal för spårvagnarna. I ett första skede levereras 19 spårvagnar och senare ytterligare 5 till 6 vagnar. Målsättningen är att provköra de första vagnarna år 2020. Totalt omfattar beställningen 26 vagnar.

Inköpspriset för en vagn är 3,2–3,8 miljoner euro och hela beställningen är värd 97,5 miljoner euro. Spårvagnsmodellen heter ForCity Smart Artic X34 och är 37 meter lång, har lågt golv och kan köras i bägge riktningarna.

I januari 2018 valdes företaget Idis Design till vagnarnas designer. Spårvagnarnas huvudlösningar planerades under årets början och under slutet av året finslipas funktionaliteten i designens detaljer genom att tillverka en modell i skala 1:1 för att beskriva detaljernas utformning. (jämför Göteborg som gjort samma sak när de nu köpt in nya vagnar) Transtech inleder tillverkningen av vagnarna i fabriken i Otanmäki under vårvintern 2019 och de första vagnarna blir klara i början av 2020. Operatören har ännu inte utsetts, men bland annat  Stockholms Lokaltrafik (SL)har anmält intresse.

 

Spårarbetet i full gång

 

Det tog alltså 110 år för Tammerfors att komma i gång med sitt spårvagnsprojekt. VR Track, YIT och Pöyry ingår tillsammans med Tammerfors stad i den allians som utgör spårvagnsprojektet under de kommande åren och som ansvarar för att leverera en fungerande helhet.

Den här sammanslutningen var redan tidigare inblandad i ett vägprojekt som genomfördes i Finland och Europa, nämligen bygget av 90 kilometer ny räls till staden Kokemäki, som slutfördes tidigt 2015.

År 2016 bildade Tammerfors aktiebolaget Tampereen Raitiotie Oy som kommer att äga och upprätthålla spårnätet, vagnarna och hallarna. Just nu håller man på att avsluta byggandet av linjens första etapp, en 15 kilometer lång sträckning mellan Hervanta och centrum. Här ingår också spårvagnshallarna i Hervanta, inklusive de tre kilometer spår som behövs för hantering av vagnarna där.

Att montera in ett spårnät i en etablerad stadsmiljö är aldrig lätt. (Stockholm fick erfara detta när Spårväg city förlängdes med 600 meter nyligen, mycket lång byggtid och 300 miljoner i kostnad för denna korta sträcka förbi Sergels torg.) I Tammerfors är det speciellt svårt med tanke på stadens läge mellan två stora insjöar och ett vattendrag med vattenfall som delar staden i två nästan lika stora områden.

 

Trafiklösningarna får tänkas om eftersom det sällan är möjligt att bredda en gata. Både den lätta och den lite tyngre trafiken får anpassa sig under det långvariga byggnadsskedet, och de tillfälliga lösningarna avlöser varandra medan byggprojektet framskrider. Dessutom måste man, med tanke på den långa byggtiden, tänka på befolkningsutvecklingen. Tammerfors befolkning växte 2017 mer än någonsin tidigare. Förra året fick Tammerfors drygt 3700 fler invånare.

 
 
– En av de stora fördelarna med spårvagnsnätet är att det oftast får en utvecklande roll i sin stadsmiljö. De permanenta spåren ger staden och kommunikationerna en stabil struktur, och förtroendet för rälsen leder till att både bostäder och service följer efter, säger Ville-Mikael Tuominen, projektledare från stadens sida, till dagstidningen Hufvudstadsbladet.

– När sträckningen ända fram till Pyynikintori står färdig är det klart att vi kommer att fortsätta västerut över näset till helt nya områden där spåren kan planeras in samtidigt som boendemiljön tar form, säger Tuominen.

 

Det finns en planerad sträckning som går delvis över vatten till Lentävänniemi nära stranden, och där har vi alla möjligheter att bygga en ny stadsmiljö där allt är anpassat till spårvägstrafik.

Fortsättningen från centrum och västerut över näset motiveras av att 25 procent av stadens befolkning bor där, och avstickaren från centrum uppåt motiveras av att där ligger centralsjukhuset för 500 000 människor i Tammerfors och i regionen runt staden. Staden har länge haft en befolkningstillväxt på en procent per år och hör till de mest lockande inflyttningsorterna i landet.
 
Målsättningen är att den dagliga trafiken i staden inte ska störas mer än nödvändigt. Alla byggnadsprojekt ställer förstås till med buller och tar plats. Planerna är att ingen gata ska behöva stängas av helt och hållet, däremot blir det en del surfande längs alternativa rutter för bilisterna och cyklisterna i centrum.

 

Under befintliga broar finns det vanligen utrymme för spårvagnar längs ena kanten om det görs modifieringar. Vissa tunnlar måste grävas djupare för att spårvagnarna ska få plats, de är högre än bussarna. På vissa platser nära järnvägen kan man bara jobba vissa tider på dygnet.
– Ett alldeles eget arbetsmoment är att flytta bort existerande kommunalteknik från gatuavsnitten. Under asfalten hittar man både rör och kablar som måste flyttas och säkras, säger Kimmo Lahti som leder byggarbetet längs gatan Hämeenkatu, till Hufvudstadsbladet.
Projekt har, som väntat delat Tammerforsborna i minst två läger. Så är det också bland företagarna, en del ser möjligheterna medan andra ser problemen.

 

- För bilisternas del är spårvägen ingen farlig konkurrent, snarare ger spårvagnarna mera utrymme åt bilar eftersom det blir färre bussar som tar plats på gatorna. När det gäller bygget så håller vi schemat och budgeten, åtminstone ån så länge, säger Mikko Nyhä, projektchef för VR Tracks.

 

Antero Alku arbetade i sju år som teknisk rådgivare medan spårvagnsprojektet i Tammerfors planerades. Han säger till HBL att kollektivtrafik aldrig är någon lönsam affär ur strikt businessperspektiv. Men det är inte bilvägar heller, de kostar också. Man måste tänka annorlunda.

– Spårvägshelheten i Tammerfors kan i själva verket på många sätt bli lönsam i slutändan. Kollektivtrafiken som nu sköts med bussar kommer att bli betydligt billigare när nätet är utbyggt. Dagens 30-40 miljoner euro per år kommer att sjunka med omkring sex miljoner. Det här är alltså riktiga pengar vi talar om, säger Alku, till Yle.

– Att dra spårvagnsnät är varken gammaldags eller utopistiskt, säger han. När det gäller andra länder kan man räkna upp Dublin, Nice och Bergen bland städer som fått spårvagnar på senare tid. I Sverige lade Göteborg inte ner sin hotade spårväg utan utvecklade den. Också Stockholm och Norrköping har byggt ut, Lund bygger nu ny spårväg.

De aktuella beräkningarna visar enligt Alku att spårvagnsdriften kan finansieras med biljettintäkter.

Alku påpekar att fördelen med spårvagnar är att spårnätet kan växa också inåt staden, inte bara utåt mot skogen. Det betyder mycket för den moderna urbana vardag som många vill ha, med mindre bilar, renare luft och en grönare omgivning.