Banedanmark bygger ny bro för Ringsted-Femernbanan

Som ett led i upprustningen av Ringsted-Femernbanan bygger Banedanmark ny klaffbro över Guldborgssund. Foto: Banedanmark

Banedanmark bygger en helt ny klaffbro över Guldborgssund i samband med uppgraderingen av Ringsted-Femernbanan. Man gjuter just nu 29 pelare och 14 bärande element till bron. Som ett led i upprustningen av Ringsted-Femernbanan arbetar Banedanmark med att göra kung Frederik IX:s bro över Guldborg Sund klar för den dubbelspåriga korridoren som binder samman Europa när Fehmarntunneln öppnar 2029.

Alla tåg som går genom Fehmarn Bält-tunneln måste de korsa kung Frederik IX:s bro, som byggdes med enkelspår. Därför blir klaffbron en uppgradering på sträcken. Den nya järnvägsbron kommer att byggas längs den befintliga bron, med väg och järnväg i drift och så även båttrafik. Enligt byggledaren på projektet Hans Christian Lollike är detta en av utmaningarna med projektet. En annan utmaning är det grunda vattendjupet på drygt två meter i sundet.

– Vi bygger den nya järnvägsbron söder om den befintliga bron. Vattnet här är väldigt grunt. Detta gör det omöjligt att frakta material fram till arbetsplatsen. Det låga vattenståndet begränsar storleken på de fartyg vi kan använda för broarbetet. Därför har vi valt en speciallösning som man inte ser varje dag: Vi borrar och gjuter bropelarna direkt i vattnet, säger Hans Christian Lollike.

Det betyder att det just nu står betongbilar och en betongpump på kung Frederik IX:s bro. Genom ett långt rör transporteras betongen från betongpumpen på bron över till de platser där pålarna ska stå. Bropelarna blir mellan 33 och 38 meter långa. Det grunda vattendjupet i sundet kräver att bropålarna måste sänkas ned mellan 25 och 33 meter i havsbotten.

– Bronpelarna är som ett isberg. Det är bara en liten del som vi ser ovanför vattnet. Det mesta är under vattnet. Vi har borrat över 33 meter ned i havsbotten. Det är ned på största djupet som kalkstenen på havsbotten är som fastast, så det har varit en milstolpe att det har lyckats, säger Hans Christian Lollike.