Mötesplatsen för dig inom järnvägsindustrin, jul, 22 2019
Senaste Nytt

Tågoperatörernas politiska prioriteringar 2019

Arkivbild
Arkivbild
Publicerad av
Peter Höök - 25 jan 2019

Så fick vi till slut en regering efter månader av förhandlingar. För infrastrukturpolitiken får Tomas Eneroth fortsatt förtroende och det bildas ett Infrastrukturdepartement. Det blir ett framtidsinriktat departement eftersom även energi- och digitaliseringsfrågorna kommer att hanteras där, under statsrådet Anders Ygeman.

Regeringsförklaringen och januariavtalets 73-punktslista innehåller en hel del av intresse för transportsektorn och järnvägen utöver det starka klimatfokuset och grön skatteväxling:

1) bred överenskommelse, med finansiering utanför anslagsbudgeten, om byggande av nya stambanor Stockholm, Göteborg och Malmö,
2) miljöstyrande ramverk,
3) nationellt biljettsystem för kollektivtrafik,
4) förenkling av utlandsresande,
5) satsning på ökad punktlighet i samverkan med tågoperatörerna.

För järnvägen och tågoperatörerna är prioriteringarna klara. Transportsystemet måste stå för en långsiktig transformation till nettonollutsläpp för transporter som nu får tydligt stöd av politiken. För att klara konkurrenskraften behöver Sverige tillgodose framtida transportbehov inom ramen för de gränser som sätts av klimatmålen. Vi behöver ny kapacitet för att utvidga arbetsmarknadsregionerna och möjliggöra tågresande ut i Europa. Inom existerande transportsystem är det kritiskt att öka punktligheten genom ökat – smart planerat – underhåll samt att effektivisera Trafikverkets metoder och flödestänk.

Här är tågoperatörernas 10 punkter för att järnvägens bidrag ska bli en realitet:

1. Punktligheten måste bli bättre
Just järnvägens punktlighet har nyligen åter hamnat i fokus. Efter att ha legat på en relativt stabil nivå de senaste åren föll punktligheten förra året till 87,8 procent. Det innebär en försämring mot 2017 med 2,5 procentenheter av punktligheten mätt som ”fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabellen”. Samtidigt ökar tågresandet och är nu populärare än någonsin. Dock har vi begränsad kapacitet och den besvärande underhållsskulden lägger hinder i vägen. Branschen behöver samverka på flera områden för att förbättra punktligheten och underhållsarbetet. Trafikverket måste i samverkan med branschen göra en kraftinsats för att vi ska närma oss målet om 95 procents punktlighet 2020.

2. Mer godstransporter på järnväg
För att andelen godstransporter på järnväg faktiskt ska öka måste en kraftig ökning ske av intermodal tågtrafik och kombitrafik. Ett paket av stora och små åtgärder behövs. Det krävs en nationell strategi för terminalstruktur och tillgänglighet, konkretisering kring industriklusters behov, placering och faciliteter i synk med EU:s krav på transportinfrastruktur (TEN-T-kraven). Ett måste är konkretisering av standarder på terminaler utmed stomnätet och åtgärdande av alla brister snarast. Vidare krävs åtgärdande av konkreta kapacitetsbrister utmed huvudstråken samt åtgärdande av bristande anslutningar till terminaler och hamnar. Vi rekommenderar att redan aviserad lyftpeng införs för att ge incitament för transportupplägg som flyttar transporter från väg till järnväg. Listan på lönsamma kortsiktiga åtgärder kan göras lång.

3. Nya stambanor – bygg nu
Bygg ut nya stambanor för 320 km/h på tio år med separat finansiering – här kan gröna obligationer komma till nytta – samt inkludera Stockholm – Oslo enligt förslag från ”Stockholm – Oslo 2.55”.

4. Nationella planen – öka satsningar i närtid
Den beslutade Nationella planen för upprustning av existerande system är alltför baktung. Tidigarelägg satsningar på underhåll och längre och tyngre tåg samt dubbelspår Hallsberg söderut. Inkludera föreslagna kraftfulla satsningar på Inlandsbanan och Ostkustbanan för basindustrin – som fortsätter att vara basen för ett framtidssäkrat Sverige. Den nationella godsstrategins ambitiösa målbild kräver tidigareläggande av strategiska projekt.

5. Internationell järnvägstrafik
Analysera förutsättningarna för nattåg från Stockholm till kontinenten, det vill säga vad behövs i form av regelverk, tåg och utrustning. Förutsätter satsning på höghastighetståg Stockholm – Malmö så att svenska Europaresenärer kan vara i Hamburg på fem timmar efter det att Fehmarn-bält-förbindelsen öppnats 2028.

6. ERTMS
Efter Riksrevisionens kritiska granskning av Trafikverkets införande av ERTMS i Sverige har flertalet av partiernas ledamöter i Trafikutskottet föreslagit att utrullningen borde pausas eller skjutas upp. Tågoperatörernas rekommendation för Sverige är att ta rygg på Tyskland, när de bestämmer sig för att satsa, och utreda lämpliga former för finansiering av installation av ombordutrustning samt skälig kompensation för risker och störningar i trafiken under införandetiden.

7. Tysta godsvagnar
EU ställer krav på tystare godsvagnar. Utred snarast lämpliga former för stöd till ombyggnation av godsvagnars bromssystem samt till utveckling av nya lösningar.

8. Miljöstyrande system
Styrmedlet miljökompensation var ett vallöfte från 2014 som infördes 2017. Stödet kompenserar för ökande banavgifter och sträcker sig i nuvarande tappning till 2019. 73-punksöverenskommelsen innehåller att ett ”miljöstyrande system” ska utredas. Transportsektorn behöver tydliga och långsiktiga förutsättningar och miljökompensationen bör därför förlängas tills vidare redan från och med 2020. Redan nu står klart att stödet måste höjas för att svara upp mot de stigande banavgifterna samt måste skapa tydligare incitament för överflyttning av konkurrensutsatta segment inom godstransportsystemet. Vi noterar att banavgifterna i Danmark närapå reduceras till noll genom det kompensationssystem som tillämpats i över 10 år. Formerna för miljöstyrande system bör utredas omgående.

9. Överflyttning kräver starkare incitament
När skatter och avgifter höjs måste riskanalysen utgå från stärkande av Sveriges position som exportnation och vidmakthållen skattebas. Vi bör inte i onödan ta på oss tvångströja i form av kostnadsdrivande regleringar och ökande avgifter – vi har redan långa avstånd till de marknader där våra export- och importprodukter köps och säljs. Forskningen visar dock att riskerna och effekterna av utsläppen av växthusgaser kan vara större än man tidigare antagit. I Tyskland har nyligen den tyska motsvarigheten till Naturvårdsverket rekommenderat att värdet ett kilo CO2 ska ligga på knappt 0,18 Euro och ska indexeras uppåt löpande. Värdet är nästan dubbelt så högt som det värde som fastslagits av svenska myndigheter på 1,14 kr/kg CO2. Samtidigt visar forskningen att värdet kan ligga mellan 10 öre och 10 kr per kg eller mer. Sverige borde liksom Tyskland ta ledningen i frågan om värdering av utsläpp av växthusgaser. Även skadeeffekten av utsläpp av mikropartiklar av plast och gummi från däck och vägar har hittills fått en styvmoderlig behandling av svenska myndigheter. Relevanta värderingar är det som lägger grunden för de styrmedel som behövs för att ge incitament för överflyttning av passagerare och gods till mer klimatsmarta transporter.

10. Sektorsansvar
Återinför sektorsansvaret hos Trafikverket. Frånvaron av ”sektorsansvar” som föll bort för några år sedan i samband med att Banverket gick upp i Trafikverket upplever vi - i brist på politisk styrning – som en hämmande faktor för utveckling inifrån branschen.

Annons

Annons

Annons