Mötesplatsen för dig inom järnvägsindustrin, apr, 21 2019
Senaste Nytt

Järnvägens basunderhåll går från Infranord till Trafikverket

Foto: Infranord
Foto: Infranord
Publicerad av
Peter Höök - 11 feb 2019

Solna Strandvägs största konferensrum var fullsatt till sista stolsraden när NJS, Forum för nordiskt järnvägssamarbete, bjöd in till seminarium om överföring av en viss del av basunderhållet. Erland Olauson, tidigare förste vice ordförande och avtalschef i LO, berättade om sitt uppdrag – och att det fått grönt ljus att fortsätta, något som länge var oklart under höstens långa regeringsförhandlingar.

– Januariöverenskommelsen har inte ändrat på Löfvens löfte. Bakgrunden är bland annat att ett väl fungerande underhåll är grundläggande för bättre punktlighet och stabilitet i järnvägssystemet, och detta har fortfarande hög prio hos regeringen, konstaterade Erland Olauson.

Infranord är med sina många baskontrakt – 14 av 32 – en viktig del av dagens järnvägsunderhåll. Dessutom är bolaget en resurs som staten kan förfoga över. Utredningen fokuserar därför på hur (inte om) Infranords del av basunderhållet skulle kunna överföras till Trafikverkets egen regi. Verksamhets-, omvärlds- och konsekvensanalyser är centrala delar, samt att föreslå vilka delar som ska föras över. Senast den 30 augusti 2019 ska Olausons kommitté slutredovisa.

– Det finns många aspekter att undersöka. Om Infranord ska fungera även efter övertagandet måste deras övriga kunder kunna känna trygghet i att leveransåtaganden kan fullföljas. Samtidigt måste Trafikverket kunna bedriva en effektiv underhållsverksamhet från start, sa Erland Olauson. Han ville gärna ha frågor och synpunkter från branschpubliken, som bestod av allt från SL-representanter till pensionerade banverkschefer och andra tidigare utredare. Och det fick han.

Flera åhörare lyfte kompetensfrågan och behovet av ett fungerande utbildningssystem inom järnväg. Minst några hundra personer kommer att behöva byta arbetsplats vid ett överförande, och det är brist på folk som jobbar inom området. Olauson jämförde med SL:s före detta bussförarutbildningar, en roll som ingen av trafikutförarna verkar vilja överta. Kanske leder ett samlat grepp på underhållet även till ett större utbildningsansvar för Trafikverket.

En representant för SL undrade om man utrett vilka verksamheter som passar för egen regi kontra entreprenad. Svaret blev nej, men utredningen tycks luta åt att kontraktsgränser inte ska avgöra, snarare "strategiska stråk" – exempelvis kan en sträcka som Stockholm–Malmö vara mer lämpad för egen regi. Flera trafikverkare höll med om att komplexa anläggningar kräver lokalkännedom och kontinuitet. En del efterlyste också sektorsansvarets återkomst.

En KTH-representant menade att reinvesteringar lämpar sig bättre för konkurrensutsättning än det felavhjälpande underhållet, och att speciella "insatsstyrkor" borde inrättas på strategiska platser. Röster höjdes också om att Trafikverket borde äga och hyra ut de större specialmaskinerna.

Även om utredningen inte slutredovisas förrän i augusti, antydde Olauson att den troliga modellen är en blandning av direktansvar för Trafikverket och upphandlade entreprenörer:

– På sikt borde Trafikverket ansvara för det avhjälpande underhållet, medan upphandlingar ska vara av reinvesteringar. Det ger bättre egen kunskap och kontinuitet.

Annons

Annons

Annons