Mötesplatsen för dig inom järnvägsindustrin, dec, 12 2018
Senaste Nytt

Trafikverket bemöter kritiken om regelrytteri i järnvägssystemen

Foto: Trafikverket
Foto: Trafikverket
Publicerad av
Peter Höök - 27 nov 2018

På DN Debatt den 23 november hävdas att administrativa regler skapar utmaningar i järnvägssystemet. Det är en förenkling som missleder både resenärer och andra aktörer i järnvägssystemet. I vissa fall framförs rena felaktigheter.

Trafikverket har att efterleva ett omfattande regelverk vilket i första hand är till för att aldrig göra avkall eller avsteg som på något sätt kan innebär säkerhetsrisker. Vi kommenterar här de påståenden som föra fram i debattartikeln.

• Enligt Trafikverkets regler ska punktliga tåg ha företräde framför försenade. Men ofta innebär detta felprioriteringar. När ett regionaltåg, eller fjärrtåg, med hundratals resande blir nedprioriterat för ett lokaltåg med betydligt färre resenärer, kan detta innebära att man hamnar bakom ett tåg som stannar på många fler stationer. Då ökar förseningen ytterligare, och tåget kommer "ur fas" i förhållande till andra tåg. Förseningen kan sedan sprida sig. Rutinerna för vilka tåg som ska ha företräde behöver alltså omprövas.
Stämmer till viss del
Grundregeln att tåg i tid har företräde är en överenskommelse med hela järnvägsbranschen. Järnvägssystemet är komplext, och varje försening fortplantar sig i systemet vilket kan ge stora konsekvenser. Då behövs tydliga regler och rutiner. Grundregeln är en bra regel som gör att så få tåg som möjligt hamnar ur sin tidtabell.

• Godståg har en sämre punktlighet än persontåg. Det beror inte bara på förseningar utan också på att godståg ofta släpps iväg före tidtabellen. Dessa tåg kan då hamna i vägen för andra tåg, som därmed blir försenade. Här krävs en skärpning av regelverket.
Stämmer till viss del
Ankomsttid för godstrafik är inte lika kritisk som för persontrafiken. Godstransport på järnväg ska ofta till en omlastningspunkt för vidare transport med annat trafikslag. Det stämmer att godståg ibland får köra före sin planerade tidtabell när utrymme på spåret finns. Vi vissa fall kan det innebära påverkan på andra tåg. Det pågår en dialog med transportföretagen om bättre rutiner.

• Ett godståg skulle i somras köra ner till hamnen i Karlshamn. Lokföraren upptäckte för sent en signal som slagit om till rött och gled i låg hastighet förbi signalen med några meter. Ingenting hände och ingen kom till skada. Men enligt regelverket fick loket inte flyttas en millimeter, vilket innebar totalstopp för all tågtrafik. Föraren togs ur tjänst. Tågersättande bussar sattes in. Det tog nästan 5 timmar innan tåg åter kunde börja köra. Några dagar tidigare skedde en liknade händelse i Gällivare med motsvarande konsekvenser. Förenklade rutiner vid denna typ av händelser måste vara möjliga.
Stämmer inte
Att köra mot rött är ett brott mot säkerhetsföreskrifter och kan i värsta fall få stora konsekvenser. När ett tåg passerat en stoppsignal kan det inte uteslutas att det orsakats av ett fel på tåget. Därför går det inte att låta det tåget köra vidare utan utredning. Säkerheten går alltid först.

• När någon vistas nära spåret – det kan vara en bärplockare eller någon som rastar sin hund – så stoppas all tågtrafik. Polis skickas ut för att söka efter personen i fråga. Detta är ingen högprioriterad arbetsuppgift för polisen och kan ta lång tid. Resultatet blir oftast att ingen kunde hittas och först när polisen gett klartecken kan tågtrafiken åter släppas på.
Varje dag sker upp till 80 tågförseningar av denna anledning, förseningar som i fjol kostade samhället 82 miljoner kronor, enligt Trafikverket. Jämför med när samma Trafikverk får information om att en person vistas i kanten på motorvägen. Då varnas trafikanterna via lokalradion, men ingen skulle komma på tanken att stänga hela motorvägen. En rimligare lösning vore att låta tågen krypköra förbi platsen. Då hålls riskerna på en låg nivå samtidigt som trafikstörningarna blir betydligt mindre.
Stämmer inte
Att all trafik alltid stoppas när personer befinner sig i spårmiljön stämmer inte. Det finns tre alternativ: stoppa trafiken, låta trafiken köra förbi med lägre fart eller låta trafiken köra förbi som vanligt. En bedömning av åtgärd görs från fall till fall, ofta med hjälp av vittnesuppgift från lokföraren. I de flesta fall där trafiken stoppas görs det på begäran av polis eller räddningstjänst.
Personer i spårmiljön är en säkerhetsfråga, och vi gör allt för att värna liv och hälsa. Under perioden 2011-2016 minskade antalet omkomna i spårmiljön med 20 procent och våra aktiva åtgärder att vid behov stoppa trafik är en del av den utvecklingen.

• Vid en trafikstörning kan en lösning vara att leda om tåget en annan väg. Men det är administrativt besvärligt att med kort varsel leda om tåg, som då måste få nya tågnummer. Detta tar sådan tid att Trafikverket ofta i stället väljer att ställa in tågen och sätta in ersättningsbussar. I andra länder finns rutiner för att snabbt kunna omleda tåg utan att säkerheten äventyras. Sådana regler bör snarast införas även här.
Stämmer inte
Omledning kan vara ett alternativ, men möjligheterna till omledning är begränsad i ett hårt belastat järnvägssystem. Det finns helt enkelt inte alltid plats på andra banor för att omleda trafik. Trafikverket sätter inte in bussar utan detta beslut tas av järnvägsoperatörerna utifrån deras förutsättningar.

• I vår ska stora underhållsarbeten på Södra Stambanan genomföras. Trafikverkets förslag var att stänga av trafiken en helg, vilket skulle räcka för att hinna med och eftersom färre reser på helgerna skulle antalet störda minimeras. Ett persontågsföretag, som mest kör på helgerna, protesterade. Då bestämde Trafikverket att i stället stänga av banan under vardagarna i en hel vecka, vilket kommer att innebära mycket större negativa effekter, för godstransporter och arbetspendling. I denna typ av fall måste Trafikverket ha kurage att stå emot enskilda trafikföretag för att värna den totalt sett bästa lösningen.
Stämmer inte
Att genomföra underhållsarbete på en järnväg som samtidigt trafikeras är en utmaning. Planering för det sker alltid i samråd med järnvägsoperatörerna. Trafikverket måste genomföra arbeten för att bygga ett robust järnvägsnät och då krävs avstängningar. Genom en gemensam planering tillsammans med järnvägsföretagen ser vi till att banarbeten får så begränsad påverkan som möjligt.

• Ökad konkurrensutsättning av underhållsarbeten har medfört att många nya företag utan erfarenhet av att arbeta i järnvägsmiljö har anlitats. Efter en olycka i Östergötland för några år sedan, när ett tåg körde på en grävskopa, har rutinerna skärpts. Tidigare hade man ofta enkelspårsdrift och nedsatt hastighet förbi byggarbetsplatser – i dag stängs all tågtrafik av. En bättre ordning hade varit att höja kraven på företag som ska arbeta i spår och i ökad utsträckning återinföra enkelspårsdrift och låga hastigheter förbi byggarbetsplatserna.
Stämmer inte
All tågtrafik stängs inte av vid banarbeten. Trafik på ena spåret och nedsatt hastighet används för att kunna använda systemet så optimalt som möjligt. I våra avtal med entreprenörerna som arbetar ställer höga krav på deras kompetens och säkerhetsmedvetande.

Det finns alltså stor förbättringspotential i hur man hanterar olika händelser i tågsystemet. I samtliga de fall vi redovisat kan ändringar av administrativa rutiner och regler hos Trafikverket och Transportstyrelsen högst väsentligt minska tågförseningarna med bibehållande av hög säkerhet. Detta kan ske på kort sikt och till mycket måttliga kostnader.
I en värld av ökat tågresande, högt kapacitetsutnyttjande och stora förseningar krävs en annan styrning av trafiken vid olika former av störningar. Det handlar i vissa fall om en ökad flexibilitet medan det i andra fall krävs en tydligare styrning mot ökad punktlighet, som optimerar utfallet mot minskat antal förseningstimmar för personer och gods.
Stämmer inte
Som vi påpekat stämmer inte flera av de påståenden som refereras till här. Men regelverket är under ständig utveckling, och vi gör de justeringar vi anser vara nödvändiga och som garanterar fortsatt säker trafikering av järnvägen. Säkerheten är alltid i fokus.

Det går att kombinera högt resande, hög säkerhet och hög punktlighet. Konsultfirman Boston Consulting Group genomför vartannat år en rankning av europeiska länders järnvägstrafik. Enligt senaste mätningen ligger Schweiz klart högst med ett index på 7,2, medan Sverige hamnar en bit ner på listan med index 6,0. Sverige är lägre rankat än Schweiz avseende alla de tre värderade parametrarna servicekvalitet (inklusive punktlighet), kapacitetsutnyttjande och säkerhet. Det är alltså uppenbart att punktlighet och många tåg på spåren inte behöver stå i konflikt med hög säkerhet.
Stämmer inte
Schweiz har ett helt annat järnvägssystem och jämförelsen är inte relevant.

Om inte förseningarna hanteras på ett bättre sätt finns i dag en stor risk att personer slutar att åka tåg, och i stället väljer flyg eller bil. Detta kommer att ge betydande negativa effekter på många plan, och går emot de klimatmål som Sverige har.
Stämmer
Trafikverket har ingen annan avvikande uppfattning och arbetar tillsammans med branschen för att utveckla ett robust, punktligt och effektivt järnvägsnät.

Annons

Annons

Annons