Mötesplatsen för dig inom järnvägsindustrin, maj, 23 2018
Senaste Nytt

”Det är klokt att låna till järnvägsinvesteringar”

Foto: Christer Wiik
Foto: Christer Wiik
Publicerad av
Christer Wiik - 14 maj 2018

Vi skall inte sätta våra barn i skuld heter det. Men det är stöld från våra barn att inte överlämna ett fungerande samhälle till dem med en infrastruktur som motsvarar behoven eller ens hållits i stånd. Skatteintäkterna räcker inte för det i en växande ekonomi. Man måste låna för att överbrygga. Det skriver Hans Sternlycke, ordförande i föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet, i en debattartikel.

I statsbudgeten behandlas investeringar som driftskostnader och läggs under budgettaket. De blir alltså omedelbart avskrivna och utsätts inte för några avkastningskrav, så att man börjar med de investeringar som ger högst lönsamhet, utan med dem som det finns mest opinion för.

Motiveringen till budgettaket är att det är ekonomiskt klokt att inte använda mer pengar än man har. Vi skall inte sätta våra barn i skuld heter det. Men det är stöld från våra barn att inte överlämna ett fungerande samhälle till dem med en infrastruktur som motsvarar behoven eller ens hållits i stånd. Skatteintäkterna räcker inte för det i en växande ekonomi. Man måste låna för att överbrygga.

Bara amorteringar och underhåll skall ligga under budgettak, inte investeringar. Man blir inte fattig av att byta pengar mot realkapital. Däremot blir man det av att inte satsa på infrastrukturen. Pengar kan plötsligt tappa värde, men det man investerat i finns kvar.

Fram till första världskriget investerades en procent av BNP varje år i järnväg, till största delen med lånade pengar. Hade vi inte gjort det hade inte Sverige rest sig som industrination. Nu behöver vi återigen satsa en procent av BNP för att bygga om Sverige för järnväg.

Skall man finansiera investeringar med skatteinkomster blir det ryckigt och kostnadshöjande och beroende av hur de flyter in. De ekonomiska svängningarna förstärks i stället för att jämnas ut. Man har pengar att investera när det är högkonjunktur och dyrt, men inte när det är lågkonjunktur och billigt.

Man anslagsfinansiering räcker inte pengarna att göra investeringar i det som ger hög avkastning i sänkta kostnader och ökade intäkter och ett bättre fungerande samhälle. Ett exempel är upprustning av regionbanorna med skarvfria spår som ger lägre underhållskostnader och ökade banavgifter genom fler tåg, därför att de blir snabbare och attraktivare. Ett annat är höghastighetsbanor.

Ändå är det bara liberalerna i Järnvägsfrämjandets valenkät som säger nej till budgettak för järnvägsinvesteringar. Förra valet var Vänsterpartiet ensam om säga nej till det. Nu begränsar man sig till att vilja utreda frågan. De partier som är för att bygga höghastighetsbanor för 320 kilometer i timmen säger dock att man kan låna till det projektet. De kostar så mycket i investering att att allt utrymme för investering i annat äts upp upp, om man skulle finansiera dem med anslag.

Man kan låna pengar utomlands, men det ger valutarisker och blir känsligt för om vår egen ekonomi inte skulle fungera så bra. Det finns tillräckligt kapital inom landet att mobilisera. Förr gav man ut järnvägsobligationer för att få medel. Det kan göras nu också. Det finns behov av värdesäkra papper med fast ränta att investera i inte minst för aktie- och pensionsfonder. Nu tvingas de investera i utländska papper som lätt kan bli värdelösa vid en ekonomisk kris. Att investera i svensk järnväg vore säkrare och mer gagnade för svensk ekonomi.

Text: Hans Sternlycke, ordförande Svenska Järnvägsfrämjandet

 

Annons

Annons

JBS är ett initiativ av aktörerna i järnvägsbranschen för att tillsammans öka tågtrafikens punktlighet och resenärernas nöjdhet. Punktlighetsmålet är att 95 procent av alla tåg ska ankomma till slutstation inom en marginal på fem minuter efter utsatt tid år 2020. Målet för resenärsnöjdhet är att 80 procent av resenärerna ska vara nöjda med eller neutralt inställda till både information och övrig hantering vid störningar. Foto: Christer Wiik
JBS är ett initiativ av aktörerna i järnvägsbranschen för att tillsammans öka tågtrafikens punktlighet och resenärernas nöjdhet. Punktlighetsmålet är att 95 procent av alla tåg ska ankomma till slutstation inom en marginal på fem minuter efter utsatt tid år 2020. Målet för resenärsnöjdhet är att 80 procent av resenärerna ska vara nöjda med eller neutralt inställda till både information och övrig hantering vid störningar. Foto: Christer Wiik

Trafikverket om tidtabellhållningen i april

Punktligheten för persontågen under april blev 89,6 procent. Utfallet är 1,5 procentenheter bättre...

Annons