Mötesplatsen för dig inom järnvägsindustrin, feb, 24 2017
Senaste Nytt

Historisk förhandling om svensk infrastruktur

Visionsbild över nya järnvägen genom Linköping. Det är dock inte bestämt hur Sveriges femte stad kommer att få sin stationsplacering. Bild: Metro Arkitekter/Linköpings kommun
Visionsbild över nya järnvägen genom Linköping. Det är dock inte bestämt hur Sveriges femte stad kommer att få sin stationsplacering. Bild: Metro Arkitekter/Linköpings kommun
Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Foto: Christer Wiik
Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Foto: Christer Wiik
Karta över Sverigeförhandlingens valda stråk över Sveriges nya höghastighetsjärnväg. Karta: Sverigeförhandlingen
Karta över Sverigeförhandlingens valda stråk över Sveriges nya höghastighetsjärnväg. Karta: Sverigeförhandlingen
Sverigeförhandlingen är villig att bidra med statliga medel för nya spårsatsningar i Storstockholm. Spårväg syd och tunnelbana till Lidingö är två exempel. Karta; Sverigeförhandlingen
Sverigeförhandlingen är villig att bidra med statliga medel för nya spårsatsningar i Storstockholm. Spårväg syd och tunnelbana till Lidingö är två exempel. Karta; Sverigeförhandlingen
HG Wessberg, förhandlingsman, Sverigeförhandlingen. Foto: Sverigeförhandlingen
HG Wessberg, förhandlingsman, Sverigeförhandlingen. Foto: Sverigeförhandlingen
Sverigeförhandlingens ena förhandlingsperson Catharina Håkansson Boman, håller upp Sverigeförhandlingens andra delrapport, en analys av höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar för trafikering. Foto: Christer Wiik
Sverigeförhandlingens ena förhandlingsperson Catharina Håkansson Boman, håller upp Sverigeförhandlingens andra delrapport, en analys av höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar för trafikering. Foto: Christer Wiik
Publicerad av
Christer Wiik - 11 mar 2016

I februari gick startskottet för Sverigeförhandlingen, som har i uppdrag att möjliggöra Sveriges första höghastighetsjärnväg. Nu inleds diskussioner med kommuner och regioner om totalt 13 stationsorter. I Sverigeförhandlingen ingår även tre storstadspaket, där Stockholm, Göteborg och västra Skåne får särskilda trafiksatsningar.

I och med startskottet så hade därmed en historisk process tagit sin början när förhandlingar inleddes med berörda kommuner och regioner om stationslägen, bostadsbyggande och medfinansiering.- Nu startar en viktig process där det handlar om att skapa bästa möjliga lösning för Sveriges första höghastighetsjärnväg. En satsning som kommer att skapa nyttor och tillväxt långt in i framtiden, säger HG Wessberg, som tillsammans med Catharina Håkansson Boman är utsedda som Sverigeförhandlingens förhandlingspersoner.

Flera syftenSyftet med Sverigeförhandlingen är flera. Dels att med en höghastighetsjärnväg knyta ihop de tre storstadsregionerna närmare varandra. Det är också att bidra till utveckling i mellanliggande regioner, minska koldioxidutsläppen och bidra till ökat bostadsbyggande. Ambitionen är också att utbyggnaden ska ske snabbt och att den ska vara kostnadseffektiv samt att den samhällsekonomiska lönsamheten ska maximeras.

Förhandlingen ska bland annat klargöra var den nya järnvägen ska gå och var tågen ska stanna. I uppdraget ingår också att förhandla fram de infrastrukturåtgärder som ökar bostadsbyggandet samt förbättrar kollektivtrafiken och tillgängligheten i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt handlar det om cirka 100 000 nya bostäder i hela landet.

– Vi bygger framtidens järnvägsnät för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. I denna förhandling om medfinansiering står nyttor så som ökat bostadsbyggande, förbättrad arbetsmarknad och ökad tillgänglighet i fokus, säger HG Wessberg.

320 km/h- Sverigeförhandlingens uppdrag är att möjliggöra en snabb utbyggnad av en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. I detta ingår att ta fram förslag på finansiering, utbyggnadsstrategi samt lösningar på spår och stationer, säger Catharina Håkansson BomanTågen på höghastighetsjärnvägen ska kunna köra i 320 km/h och resan mellan Göteborg och Stockholm ska kunna avverkas på två timmar och tågresan mellan Malmö och Stockholm ska kunna genomföras på två och en halv timme. Tågen ska också tekniskt kunna köra exempelvis till Arlanda, Uppsala och Köpenhamn. Tågtrafiken ska även separeras, det ska inte blandas snabba och långsamma tåg.  

13 stationsorterI februari beslutade Sverigeförhandlingen om vilka 13 stationsorter som ska ingå i nämnda förhandlingar om höghastighetsjärnvägen. De är följande: Vagnhärad, Skavsta, Nyköping, Norrköping, Linköping, Tranås, Jönköping, Borås, Landvetter Flygplats, Mölnlycke, Värnamo, Hässleholm och Lund. Förhandlingar inleds också med Stockholm, Göteborg, Malmö, Huddinge och Södertälje eftersom de också får del av nyttorna som uppstår tack vare höghastighetsjärnvägen.– Den sträcka som höghastighetsjärnvägen kommer att ta genom Småland blir via Värnamo, det vill säga den rakaste, minst kostsamma och den som genererar mest nyttor för hela höghastighetsjärnvägssystemet, säger Catharina Håkansson Boman och fortsätter:– Vid valet av stationsorter har vi bland annat tittat på antal invånare, resandeprognoser, stationens betydelse som bytespunkt och bostadsbyggande.

Region Skåne positivaHos Region Skåne som alltså fick tre stopporter för det framtida höghastighetståget; Hässleholm, Lund och Malmö, var tonen förstås positiv. - Skåne är vinnare i och med de besked som Sverigeförhandlingen har gett oss. Den sträckning och de stationslägen som vi presenterat i Skånebilden förordas av förhandlarna, säger Henrik Fritzon (s), regionstyrelsens ordförande, Region Skåne och fortsätter:

 -  Skåne har som enda storstadsregion gått in med ett bud som är baserat på regional samstämmighet. Bakom överenskommelsen, som kallas Skånebilden, står Region Skåne ihop med sju kommuner. I det gemensamma skånska förslaget förordas kraftfullt en tidig byggstart för höghastighetsbanan i Skåne och undanröjandet av flaskhalsar på södra stambanan.

- Vi borde ha goda möjligheter att få till en snabb byggstart i Skåne eftersom utbyggnadsstrategin enligt Sverigeförhandlingen kommer att utgå från hur snabbt och lätt det går att förhandla. Här kan den skånska enigheten kring ”Skånebilden” bli avgörande, säger Henrik Fritzon.

 "Bör finansieras med lån" Hur ska då höghastighetsjärnvägen finansieras: Under Transportforum i januari arrangerade Sverigeförhandlingen ett seminarium i samband med den andra delrapport som nyligen hade överlämnats till infrastrukturminister Anna Johansson: ”Om höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar för trafikering”

I rapporten bedöms det att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya järnvägen. Och att upp till tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter. Resterande kostnader bör finansieras med statliga lån.

- Huvudansvaret för investeringspaketet kommer att ligga på staten, bekräftar HG Wessberg och fortsätter: - För oss har det varit en självklarhet att detta är en statlig angelägenhet, säger Wessberg och menar att man måste ha ett mycket långsiktigt perspektiv på den nya järnvägen.  - Det är en mycket stor investering som också kommer att ge effekter under mycket lång tid. De gamla stambanorna som byggdes för över 150 år sedan fyller fortfarande sin funktion och det är också vad det handlar om här, man måste skaffa sig ett riktigt långt perspektiv. Man måste också ha respekt för att när vi introducerar ny teknologi i Sverige tar det också tid att göra vettiga kostnadsberäkningar. Vi har nu ett kostnadsintervall mellan 190 miljarder till 330 miljarder kronor.   

- Det kommer självklart att kosta mycket pengar och även underhållskostnaderna kommer att bli höga och eftersom kostnaden är så pass stor skulle den tränga ut andra viktiga infrastrukturåtgärder om höghastighetsjärnvägen skulle finansieras på ett traditionellt sätt med årliga infrastrukturanslag. Vi föreslår därför en lånefinansiering. Det innebär att vi sprider ut kostnaderna över en lång rad år.  Man får då möjlighet att genomföra andra infrastrukturinvesteringar, men å andra sidan tillkommer en räntekostnad som vi inte annars skulle haft, säger HG Wessberg, som också påminner om de 5-10 procent om den totala kostnaden som skulle kunna tänkas finansieras från annat håll.

- Värden som uppstår tack vare den nya höghastighetsjärnvägen bör användas till finansieringen. Framför allt handlar det om banavgifter och ökade fastighetsvärden som totalt kan finansiera cirka fem till tio procent av höghastighetsjärnvägen. För resterande kostnader bör lån övervägas för att minska den årliga belastningen på statens budget. Detta är rimligt eftersom höghastighetsjärnvägen ger nyttor långt in i framtiden, säger HG Wessberg.

Boman tror att banan kommer att stå på egna ben.

- Vi bedömer att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya höghastighetsjärnvägen, men det förutsätter korta restider och god punktlighet. Därför är det viktigt att vi håller nere restiderna till två timmar mellan Stockholm och Göteborg och två och en halv timme mellan Stockholm och Malmö, säger Catharina Håkansson Boman,

”Får inte ske på bekostnad av underhåll och trimning”Men statsmakterna verkar ändå överens om att den största delen av kostnaderna kommer att behöva finansieras med statliga medel, vilket är det normala vid finansiering av statlig transportinfrastruktur. Och att storleken på investeringen gör att man bedömer att dessa kostnader inte kan rymmas inom det normala infrastrukturanslaget. ”För att minska den ­årliga belastningen på statens budget bör lån övervägas” är den gängse uppfattningen.Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon var också på plats på Transportforum och gav sin kommentar om Sverigeförhandlingens höghastighetsprojekt och dess finansiering.

- Det är viktigt att nya investeringar inte sker på bekostnad av underhåll och trimning av befintlig infrastruktur, underströk Lena Erixon och fortsatte: - Jag vill vara tydlig med att säga att i Trafikverkets inriktningsunderlag så har vi inte på anslagssidan räknat med att höghastighetsbanan, undantaget de sträckor som är utpekade i den nationella planen, skulle kunna finansieras med anslag och det gör vi därför att då vi får vi ingen gökunge som kommer att tränga ut andra delar. Det är otroligt viktigt att man hittar andra finansieringsmöjligheter, exempelvis lånefinansiering, påpekade Erixon.

SKL oroade…Men alla är inte övertygade om att inte en större andel av finansieringen kommer att försöka plockas av kommunerna. Bland annat så höjer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ett varningens finger:– Vi är positiva till bygget av en höghastighetsjärnväg. Men vi ser risker i finansieringen. Detta trots att vi har påtalat att staten måste lösa den frågan, säger SKL:s ordförande Lena Micko.– En allvarlig risk är att kommuner måste använda lokala skattemedel för att möta statens krav på medfinansiering. Det skulle strida mot finansieringsprincipen och innebär i värsta fall att pengar måste tas från välfärdens verksamheter.

… men Boman lugnarMen Boman vill lugna kommunernas oro.- Medfinansieringen ska baseras på de nyttor som uppstår och vi har lämnat  ett lagförslag om värdeöverföring som innebär att vi vill ge kommunerna verktyg för att komma överens med fastighetsägare om att få tillbaka en del av den värdeökning som vi vet uppstår när tillgängligheten ökar till  ett stationsläge. Detta förslag bereds nu av regeringen, säger Boman och understryker vikten av ett gott samarbete mellan stat, region och kommun. 

- En central del i vårt uppdrag är att förhandla med kommuner och regioner. Syftet är att få ett snabbare färdigställande av infrastrukturen och att öka takten i bostadsbyggandet. Och det är när vi sammanför de här processerna som det här blir möjligt.  När alla parter är med får vi bättre lösningar och ett gemensamt ansvarstagande. Syftet är att alla ska bli vinnare. - Vi säger inte kom hit så ska vi dela på kostnaderna. Utan det handlar om att vi tillsammans kan skapa nya värden. En sådan förhandling bygger på tillit, öppenhet och transparens.

Central stationsplacering ingen självklarhetEn svår nöt att knäcka för samtliga halvstora städer längs den nya höghastighetsjärnvägen är val av stationsplacering. Sverigeförhandlingen ser gärna att järnvägen går så rakt som möjligt och kan tänka sig att den placeras något utanför citykärnan, men ännu är inte dessa frågor lösta.Men både Linköping och Borås har motsatt sig förslag om att inte få en central placering.  – Borås har störst nytta av Götalandsbanan med ett centralt stationsläge som är tillgängligt från många delar av staden. Det ger stationen en tydligt integrerande funktion. Den kan överbrygga järnvägens barriäreffekter och bidra till både stadsutveckling och hållbara transporter, hävdar Annette Carlson (M), Kommunstyrelsens vice ordförande.Linköping som ligger längs den kommande Ostlänken i höghastighetsnätet kommenterar förbifartsidén.– Trafikverket har redan sagt att en förbifart är en tekniskt dålig och samhällsekonomiskt olönsam lösning. En sådan är vi inte beredda att medfinansiera, så det blir en dyr affär för staten, säger kommunstyrelsens ordförande i Linköping, Kristina Edlund (S) och fortsätter:– Vi ser detta som ett förhandlingsutspel, men att slutresultatet kan bli något annat. Med över 150 000 invånare är vi landets femte största kommun och vårt passagerarunderlag behövs, säger Kristina Edlund

StorstadsåtgärderNågon vecka efter förhandlingarna om Sveriges första höghastighetsjärnväg påbörjades också förhandlingarna om storstadsåtgärder.- Nu startar ett viktigt arbete som handlar om att förbättra tillgängligheten och kapaciteten i storstädernas transportsystem samtidigt som ett ökat bostadsbyggande stimuleras, säger HG Wessberg. De objekt som inledningsvis kommer att ingå i förhandlingarna är bland annat för Storstockholms del, Spårväg syd, mellan Älvsjö och Flemingsberg via Skärholmen/Kungens Kurva, en förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö Centrum, samt förbättrad trafik för nordostsektorn – antingen via en förlängd Roslagsbana in till Stockholm City, alternativt en tunnelbaneförlängning från Mörby centrum till Täby. Ett särskilt viktigt förslag för tunnelbanan innebär en nord-sydlig tunnelbanelinje från Älvsjö i söder till Fridhemsplan i centrala Stockholm. 

 

Östlig förbindelseI budet framgår också att en Östlig förbindelse, en led som knyter ihop Norra och södra länken i östra Stockholm, kommer att utredas i en separat förhandling som ett statligt vägprojekt. Nacka kommun är positiva till satsningen och ser fram emot en framtida överenskommelse.- Jag är mycket nöjd att vi tar ett konkret steg framåt för bygget av Östlig förbindelse. Denna förhandlingsstart är efterlängtad, säger Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande i Nacka.Förhandlingen innebär att staten och närmst berörda kommuner ska försöka komma överens om finansiering och utbyggnad av infrastruktur samt ökat bostadsbyggande. Utgångspunkten för Östlig förbindelse är att den ska finansieras av brukaravgifter, alltså att den i huvudsak ska betalas av de som nyttjar den.- Viktig infrastruktur som Östlig förbindelse är avgörande för Stockholms tillväxt och för människors livskvalitet. Effektiva resvägar är en förutsättning för att regionen och Nacka ska kunna växa med nya bostäder och fler arbetsplatser, fortsätter Mats Gerdau. 

Spårväg sydHuddinges förslag Spårväg syd är alltså ett av de fyra objekt i Stockholm som fick ett bud av Sverigeförhandlingen inom dess paket av storstadsåtgärder för utbyggd kollektivtrafik.– Det är glädjande att vårt förslag om Spårväg syd mottagits positivt. Vi är beredda att ta på oss ledartröjan i södra regionens utveckling, då är spårvägen viktig för både bostadsbyggandet och för näringslivet. Nu ska vi ta hem budet och granska det noggrant, säger Daniel Dronjak (M) kommunstyrelsens ordförande.– Om Spårväg syd byggs kan Huddinge fortsätta växa i den takt som krävs. Flemingsberg växer redan idag kraftigt, men spårvägen skulle förbättra de tvärgående kommunikationerna och möjliggöra en helt ny stadsdel i Glömstadalen, säger Malin Danielsson (L) kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.

Tre spårvägslinjer i GöteborgSveriges spårvagnsstad nummer ett, Göteborg, fick självklart också ett antal linjer som kan få statlig finansiering. Den mest spektakulära torde vara spårväg Norra Älvstranden, som löper från Brunnsbo till Linnéplatsen via Lindholmen och i tunnel under älven. Men även Operalänken som går längs Södra Älvstranden samt Allélänken som bättre knyter ihop  stadens centrala delar finns med i paketet.

Spårväg i SkåneJust spårvägen i Lund är en av tolv satsningar som Sverigeförhandlingen har pekat på som särskilt intressanta att inleda en förhandling med. Staten är alltså beredd att bidra med ytterligare finansiering av projektet genom att kombinera pengar från Stadsmiljöavtalen och Sverigeförhandlingen.- Förhandlingsbudet innebär att staten är beredd att ekonomiskt bidra ytterligare till vårt spårvägsprojekt utöver de cirka 300 miljoner kronor som vi redan fått besked om. Det återstår att fullfölja förhandlingen, men onekligen har vi nu ett bra utgångsläge. Vi är nu betydligt närmare vår målsättning om att vi ska ha en medfinansiering med 50 procent, säger Anders Almgren (S), kommunstyrelsens ordförande i Lund.Spårväg Lund C – ESS är motorn i en omfattande stadsutvecklingssatsning i nordöstra Lund som innebär förtätning i befintlig stadsmiljö och utbyggnad av en ny stadsdel på Brunnshög. På sikt kommer det att bo och arbeta uppemot 50 000 nya människor längs spårvägen i Lund.Även spårväg Malmö och Helsingborg nämns i storstadssatsningen, där Malmö spårvägssträcka skulle sträcka sig mellan Lindängen - Västra Hamnen, medan Helsingborgs dito skulle löpa mellan Helsingborgs Centralstation och Väla.

Fakta SverigeförhandlingenSverige ska bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö. Det är Sverigeförhandlingens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet och att ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Förhandlingen har också i uppdrag att titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr och ingå överenskommelser för att främja cykling. I början av februari 2016 startade förhandlingarna om höghastighetsjärnvägen och om åtgärder i våra tre storstadsregioner som kan förbättra kollektivtrafiken och öka bostadsbyggandet. Sverigeförhandlingen ska slutredovisa sitt uppdrag i december 2017, men förhoppningen är att förhandlingarna går fortare än så.

FaktaSverigeförhandlingens storstadspaket

 

  • Malmö spårväg, sträcka Lindängen - Västra Hamnen
  • Lunds spårväg, Lund Centrum - Brunnshög/ESS
  • Helsingborg spårväg, sträcka Helsingborgs Centralstation - Väla
  • Göteborgs spårväg Norra Älvstranden Centrala delen,
  • Göteborgs spårväg Operalänken,
  • Göteborgs spårväg Allélänken,
  • Mölndal spårväg Mölndal-Åby/Åbro,
  • Stockholms tunnelbana Ropsten-Lidingö C,
  • Stockholms tunnelbana Fridhemsplan-Älvsjö,
  • Stockholms tunnelbana Mörby C-Täby C alternativt Roslagsbanan till Stockholm City,
  • Stockholms spårväg Syd Älvsjö-Flemingsberg och
  • Östlig förbindelse i Stockholm inklusive en förlängning av tvärspår från Sickla till Värtahamnen (Östlig förbindelse är ett statligt vägprojekt som kommunerna medfinansierar).