Mötesplatsen för dig inom järnvägsindustrin, maj, 27 2017
Senaste Nytt

Så arbetar Trafikverket mot kopparstölder

Världsmarknadspriset på koppar har varit högt och toppåret 2013 skedde 349 stölder längs svenska järnvägar. Nu kräver seriösa skrotningsfirmor skrotningsintyg för att försäkra sig om att kopparn inte är stulen. Foto: Kristianstads kommun
Världsmarknadspriset på koppar har varit högt och toppåret 2013 skedde 349 stölder längs svenska järnvägar. Nu kräver seriösa skrotningsfirmor skrotningsintyg för att försäkra sig om att kopparn inte är stulen. Foto: Kristianstads kommun
Trafikverket har börjat DNA-märka kopparledningarna. Dna-märkningen gör det möjligt att spåra ägaren och var kopparen kommer ifrån. Foto: Stefan Nilsson
Trafikverket har börjat DNA-märka kopparledningarna. Dna-märkningen gör det möjligt att spåra ägaren och var kopparen kommer ifrån. Foto: Stefan Nilsson
Tomas Andersson på Trafikverket är nationell samordnare mot kopparstölder. Foto: Göran Fält
Tomas Andersson på Trafikverket är nationell samordnare mot kopparstölder. Foto: Göran Fält
Publicerad av
Lars Bergström - 13 jan 2016

Enligt Trafikverkets statistik så minskade antalet kopparstölder längs Sveriges järnvägar med 27 procent under 2014. Det är resultatet av ett brett åtgärdspaket med bland annat DNA-märkning av kopparkabel, utbyte till mindre stöldbegärligt aluminium, tätare ronderingar och kameraövervakning.

Under toppåret 2013 gjordes 349 kopparstölder längs med svenska järnvägsspår. Året innan var antalet förseningsminuter på grund av kopparstölder drygt 40 000 minuter. Det motsvarar cirka 55 hela dagar. Inte nog med att stölderna innebär kännbara ekonomiska förluster för Trafikverket och Järnvägsbolagen, de medför också stora samhällskostnader i form av produktionsbortfall. Dessutom ökar risken för olyckor för entreprenörer och allmänheten eftersom avklippta kablar kan medföra strömförande anläggningar och brand. Sedan 2012 har Trafikverket därför börjat gå till motattack för att göra det svårare för tjuvarna att stjäla och få avsättning för kopparn. Det berättar Tomas Andersson som är nationell samordnare mot kopparstölder vid Trafikverket.– Vid nyproduktion och efter stölder byter vi ut kopparn mot aluminium som inte är lika stöldbegärligt, berättar han.Priset på aluminium är bara cirka en femtedel av priset på kopparn. Dessutom är aluminium ett lättare material och därför inte lika attraktivt för tjuvarna. Det stöldbegärliga kopparen finns bland annat i jordledare mellan kontaktledningsstolpar och rälsen. Men den finns också i kraftförsörjningsanläggningar intill spåren.

Spårning med DNA En åtgärd för att minska antalet stölder är att dna-märka kopparn. Det är en metod som används med framgång i England där nästan all koppar i hela järnvägsnätet är id-märkt med dna. Men jämfört med England är Sverige bara i startgroparna. – Vi håller just nu på att utvärdera ett pilotprojekt med dna-märkning, hittills ser det bra ut och antalet tillgrepp har minskat där märkning har utförts. Det här är ett nytt område för oss så att vi försöker att få grepp om vilka resurser som krävs i form av materialåtgång, tid och resurser. Och vi börjar med det sträckor som är mest utsatta, säger Tomas Andersson.Tidigare var det Syd- och Västsverige som hade flest kopparstölder, men efterhand som skyddet byggs ut och åtgärder sätts in flyttar stölderna på sig. Och under senaste åren har Östsverige och Mittsverige blivit mer drabbade.DNA-märkningen går till så att man målar eller sprejar kopparn med ett fluorescerande polymerlack. Genom att belysa den märkta kopparen med ultraviolett ljus antar den en ljusgrön färg. Färgen har också ett speciellt id som gör att den kan spåras till en ägare och en specifik plats. Allt finns samlat i en internationell databas. – Det är mycket kostsamt att byta ut kopparkablar till aluminiumkablar. Därför hoppas vi att vi ska nå samma effekt med den billigare dna-märkningen, säger Tomas Andersson.Även verktyg, maskiner och annan utrustning kan märkas. Och inom en inte alltför avlägsen framtid skulle även automatiska dna-duschar kunna lösas ut vid en stöld, så att tjuven får dna på sina kläder, vilket skulle göra det lättare att lagföra tjuvar. Trafikverket hoppas nu på att dna-märkningen ska leda till fler fällande domar.

Skrotningsintyg krävsYtterligare en åtgärd för att försvåra försäljning av koppar är att seriösa skrotningsfirmor har börjat begära skrotningsintyg. Skrotningsintyget ska vara påskrivet av Trafikverket och visa att materialet är tillåtet att sälja. Trafikverket och verkets entreprenörer gör också tätare ronderingar och har kameraövervakning vid särskilt utsatta sträckor för att få bukt med stölderna. Redan sedan tidigare arbetar Trafikverket med att öka tillträdesskyddet runt bangårdar och vid platser där det finns stor risk för självmord. Tomas menar att de kraftigare stängslen i sträckmetall är en del av den åtgärdsmix som på sikt ska minska kopparstölderna. Med det är inte bara Trafikverket som är drabbat av kopparstölder. Även Svenska kyrkan har varit utsatt. Därför har ett större arbete med flera aktörer inletts. Under ledning av polisen samarbetar nu Trafikverket, Svenska kyrkan, Tullen, skrotbranschen, entreprenadföretag, Eon och Vattenfall mot stölderna.– Det finns också ett internationellt nätverk där polis, järnvägsföretag och andra aktörer har konferenser och utbyter erfarenheter, berättar Tomas. 

Fakta Trafikverkets åtgärder för att minska kopparstölderna:  * Kopparledningar byts mot aluminiumledningar * DNA-märkning av kopparledningar * Fler och tätare ronderingar utefter spåren * Kameraövervakning * Kraftigare inhägnad av spårområden och kraftförsörjningsanläggningar * Samarbete nationellt och internationellt mellan olika aktörer.

Annons